Mölndals Sportklubb eller Mölndals Sportklubb?

(I Mölndals Posten var rubriken ”Mölndals Sportklubb gånger 2?”)

Det är ju inte helt ovanligt att olika föreningar antar samma namn. Detta kan vara förvirrande för såväl arkiven som för den intresserade allmänheten. Ett sådant exempel är Mölndals Sportklubb. Två klubbar, ett namn.

Den första Mölndals Sportklubb

Den första föreningen med namnet Mölndals Sportklubb grundades 28/8 1932 på Augustas Café vid Mölndals Bro. Initiativtagarna var Nils Jansson, Matteus Olsson och Fritz Jakobsson. Det finns väldigt lite bevararat om denna förening, men jag vet att man ägnade sig åt orientering, friidrott, bandy, korgboll och handboll. Det mesta tyder på att föreningen avvecklades kring år 1956. Enligt en källa uppgick föreningen, eller åtminstone dess medlemmar, i Mölndals AIK som bildades samma år. Denna uppgift är dock obekräftad, men vi tar gärna emot mer information.

Lagfoto (antagligen från sommarfesten) 1957 Från. Vänster: Viktor Minfors, Paavo Miinonen, Väinö Pukonen, Pentii Pitkäniemi, Reineo Kakko, Eino Paakonen, Valdur Linkruus, Viktor Jakdal, Alarivi Vas Nedre. Fr. v.  Reino Korkkinen, Kalervo Hippeläinu, Kaljo Linkruus, Niilo Jaarinen och Armas Paakkonen
Lagfoto (antagligen från sommarfesten) 1957 Från. Vänster: Viktor Minfors, Paavo Miinonen, Väinö Pukonen, Pentii Pitkäniemi, Reineo Kakko, Eino Paakonen, Valdur Linkruus, Viktor Jakdal, Alarivi Vas Nedre. Fr. v. Reino Korkkinen, Kalervo Hippeläinu, Kaljo Linkruus, Niilo Jaarinen och Armas Paakkonen

Den andra Mölndals Sportklubb – med rötter i Ingermanland

Denna förening har en helt annorlunda bakgrund. Dess ursprung fanns i Ingermanland, numera Leningrad Oblast. Det ligger nedanför Karelska halvön i Ryssland. Området befolkades först av två finskspråkiga grupper (voter och ingrer). Ingermanland har oftast styrts från ryska statsbildningar, som i flera omgångar deporterat den finspråkiga befolkningen till andra delar av riket. 1617-1721 var Ingermanland en del av Stormaktssverige och då kompletterades den finskspråkiga befolkningen med folk från angränsande län i Finland. Dessa benämns som ingermanlandsfinnar. Ryssarna återkom dock och fortsatte processen med göra området mer ryskt. På 1930-talet deporterades 60 000 ingermanländare till Sibirien och Kazakstan. Det hela kulminerade under det s.k. ”Fortsättningskriget” mellan Finland och Ryssland 1942-43. Då tömdes Ingermanland på sin finskspråkiga befolkning. 63 000 personer togs emot av Finland. Efter krigets slut ”valde” större delen av ingermanländarna, att återvända till Sovjetunionen.8 000 stannade dock i Finland och av dessa flydde 4 500 vidare till Sverige. De som kom tillhörde gruppen ingermanlandsfinnar.

Idrott som kulturgemenskap

Så anlände man alltså till Sverige. Vissa av flyktingarna valde att flytta vidare, men de som stannade i Sverige fick inte lov att bosätta sig i någon av landets tre största städer. Värt att notera är att gruppen utgjorde en diplomatisk belastning för den svenska staten, som försökte balansera sitt humanitära ansvar mot Sovjetunionens önskemål om att få hem sina medborgare. Många hamnade industriorter i Västsverige där man fick jobb inom bland annat textilindustrin. Mölnlycke och Mölndal blev två av de orter som man kom att flytta till. I Mölnlycke anvisade Mölnlycke Väfveri AB ett antal flerfamiljhus åt sin nya personal och det var på dessa gårdsplaner som ungdomarna började spela fotboll.  I början var det spontanmatcher, men de drog till sig ingermanländare från Mölnlycke och Mölndal. Det blev ett tillfälle att umgås och att tala sitt språk. Efter några år under olika namn valde man tillslut att bilda Mölnlycke Sportklubb 2/11 1954. Föreningen bestod ursprungligen enbart av ingermanländarna (från Mölnlycke och Mölndal), men snart anslöt även några estländare. Sportklubben var, från start, lika mycket en kulturförening som en idrottsförening.  MSK var tidigt ett av naven i det ingermanländska kulturlivet i Göteborgsregionen.

Mölndal

Från 1948 började ingermanländarna i Sverige att anordna sommarfester. 1956 var man i Mölndal och då och där bildades Sveriges Ingermanländska Riksförbund. I samband med festerna anordnades även fotbollsturneringar. På bilden ser ni SMK:s lag som vann turneringen i Borås 1957. 1963 flyttade klubben till Mölndal. En bidragande orsak var att flera av ledarna bodde där, men framförallt att klubben ville ha tillgång till bättre planer. Den nya hemmaplanen blev Frejaplan. I Mölndal hade man för övrigt en god vän i form av Alf Skylberg som figurerade i min föregående artikel. Mölndals stad såg helst att man bytte namn och Mölnlycke Sportklubb antog i stället namnet Mölndals Sportklubb. Mölnlycke Väfveri AB bedrev ju verksamhet i Krokslätt och här fick MSK disponera lokalen ”Oskarborg” gratis. Här fanns man 1964-1966. Därefter flyttade klubben till ett litet pentry på Frälsegårdsgatan 7. Här kunde man med lite god vilja hålla styrelsemöte, förvara material och några priser. När nya Krokslättsvallen stod färdig 1972 började man att hyra in sig i Krokslätts FF:s nya klubbhus. Under dessa år startades även en dragkampssektion som kom att bli en framträdande del av verksamheten. Föreningen genomgick också andra förändringar. Man värvade in ingermanlänningar från varvsindustrin i Göteborg där man även hämtade skottar och irländare. Det började även dyka upp finländare och svenskar i lagen. I mitten av 1970-talet började vissa av ingermanländarna att bli oroliga för vad som skulle ske med det egna kulturlivet i Göteborgsregionen. Man valde då att bilda Göteborgstraktens ingermanländska förening 28/3 1976.

Slutet

1978 var sista året som Mölndals Sportklubb ställde upp i seriespel i eget namn. Från 1979 var man Sörgården-Mölndals SK; detta efter en sammanslagning med Sörgårdens SK. Mölndals SK:s namn fanns kvar till år 1985. Från 1986 hette föreningen Bifrost-Sörgården och namnet Mölndals Sportklubb är därmed åter ledigt. Kommer vi att få se en tredje förening med detta namn? Det står skrivet i stjärnorna…

Utställning och bildspel om Partille IF

Föreningsarkivet publicerar idag ett bildspel och en utställning på Digitalt Museum om Partille Idrottsförening. Länk till utställningen.
Föreningen som bildades på 1920-talet har haft en mycket omfattande verksamhet och har under åren exempelvis haft sektioner i följande idrotter:
Fotboll, handboll, friidrott, tennis, bordtennis, skidor, vinteridrott.
Bildspelet finns nedan och på denna länk.

Den första moderna fotbollen 1863

Den första moderna fotbollen 1863

Fotboll är en sport med mycket gamla anor. Det finns belägg för att en ”bollsport” som spelades i början av tusentalet som bland annat kallas Folkfotboll. Denna spelades mellan konkurrerande byar med ett obegränsat antal spelare och lag. Målet var att med alla möjliga medel föra en uppblåst grisblåsa till en utvald position i utkanten av byn. Det var en mycket våldsam sport och var därför i perioder förbjuden. Det enda som inte var tillåtet var mord och dråp.

I början av 1800-talet spelades en variant av fotboll på universiteten i England och varje universitet spelade efter sina egna regler. Ett första steg till att få till stånd generella regler togs när Camebridgereglerna skrevs ner 1848, även fast de inte fick någon spridning utanför Camebridge university. Den första fotbollsklubben som grundades 1857 var Sheffield F.C. men de spelade enligt Sheffieldreglerna.

1863 Laws of the Game (association football)

På ett möte på Freemasons’ Tavern i London den 26 oktober 1863 träffades 11 fotbollsklubbar från London. På mötet dikterades de första generella reglerna för fotboll upp och dessa baserades på Cambridgereglerna. Blackheath, en av klubbarna som var representerade på mötet vägrade dock att acceptera att sparkar under knähöjd blev förbjudna och startade senare Rugby union. Detta markerade skilsmässan mellan Football Football Associations fotboll och rugbyn.

Den sport som reglerades av detta dokument var dock fortfarande mycket annorlunda mot vad vi idag kallar fotboll. Planens storlek kunde vara upp till tvåhundra gånger hundra yards. Målet var mellan två stolpar utan ribba som stod åtta yard ifrån varandra utan ribba. Mål blev det om bollen sparkades mellan stolparna oavsett höjd på skottet. Under denna första period fanns det då heller ingen målvakt. Den första definitionen av offside var i likhet med den moderna rugbyn att bollen inte fick spelas framåt i planen.

laws of the game, fotboll, 1863, FA, den första moderna fotbollen
Originalhandskriften av de första moderna reglerna för fotboll skrivna 1863

Reglerna uppdaterades dock ganska snabbt

* 1866 blev det tillåtet av spela bollen framåt så länge det fanns tre motståndarspelare mellan mottagaren och målet.

* 1871 introducerades målvakten.

* 1891 introducerades straffsparken

* 1970 introducerades gula och röda kort.

Variationer mellan reglerna som användes England, Skottland, Wales gjorde att International Football Association Board bildades för att kontrollera regelsystemet.

Jag avslutar med en ställa följande åter- och framåtblickande frågor: Vilka regeländringar skapade den moderna fotbollen som vi känner den idag, hur kommer fotbollen se ut om ytterligare 150 år och vad kommer de att tänka på när de ser tillbaka på vår moderna fotboll?


			

Tjejer kan dom spela fotboll? Anette Börjesson på besök…

Söndagen 22/2 anordnade Föreningsarkivet en temadag om Jitex BK tillsammans med Mölndals stadsmuseum och jag fick då möjlighet att moderera ett samtal med Anette Börjesson. Det blev ett bra samtal och både huvudpersonen och besökarna var nöjda med utfallet.

Anette Börjesson framför sin landslagströja från EM 1984. Foto: Claes-J Meurling.
Anette Börjesson framför sin landslagströja från EM 1984. Foto: Claes-J Meurling.

I publiken återfann man bland annat de tidigare Jitexlirarna Vivianne ”Vivi” Nilsson och Anne Lundh. Så även Mölndals-Posten som flikade in en och annan fråga…

Fr. v. Vivianne Nilsson, Anne Lundh och Anette Börjesson. Foto: Claes-J Meurling.
Fr. v. Vivianne Nilsson, Anne Lundh och Anette Börjesson. Foto: Claes-J Meurling.

Jonas Andersson försöker formulera intelligenta frågor till Anette Börjesson. Foto: Claes-J Meurling.
Jonas Andersson försöker formulera intelligenta frågor till Anette Börjesson. Foto: Claes-J Meurling.

På återhörande!

/Jonas

”Tjejer, kan dom spela fotboll?”


”Tjejer, kan dom spela fotboll” med denna mening inledde Leif ”Loket” Olsson ett kåseri” i Jitex 10 år 1971 21/1-1981 21/1” .

Svaret är naturligtvis ja och nu skall du och dina bekanta bege er till Mölndals stadsmuseum där man ställer ut en utställning med detta namn. Utställningen är en samproduktion mellan Föreningsarkivet i Sydvästra Götaland och museet och handlar om en av Sveriges bästa fotbollslag på damsidan, Jitex BK, från Mölndal. Här har lirare som Ann Magnusson, Anette Börjesson, Anette Nicklasson, Elisabeth Leidinge, Pia Sundhage, Marika Domanski-Lyfors, Lille Persson, Eleonore Hultin, Görel Sintorn, Anna Svenjeby, Anette Hansson m. fl verkat. År 1989 var inte mindre än 8 jitexspelare aktuella för landslagsspel.

Jitex, fotboll, damer
Bortamatch mot IFK Hallsberg i bröjan av 1980-talet, Foto: Bildservice

Utställningen visas 21/2 – 8/3, men får en kickstart med en temadag 22/2 där Jonas Andersson får möjlighet att samtala med Anette Börjesson.

Jitex BK ca 1983. Fotograf: Okänd, fotboll
Jitex BK ca 1983. Fotograf: Okänd

Jitex BK 1988.  fotboll
Jitex BK 1988.

Välkomna!