Mölndals Sportklubb eller Mölndals Sportklubb?

(I Mölndals Posten var rubriken ”Mölndals Sportklubb gånger 2?”)

Det är ju inte helt ovanligt att olika föreningar antar samma namn. Detta kan vara förvirrande för såväl arkiven som för den intresserade allmänheten. Ett sådant exempel är Mölndals Sportklubb. Två klubbar, ett namn.

Den första Mölndals Sportklubb

Den första föreningen med namnet Mölndals Sportklubb grundades 28/8 1932 på Augustas Café vid Mölndals Bro. Initiativtagarna var Nils Jansson, Matteus Olsson och Fritz Jakobsson. Det finns väldigt lite bevararat om denna förening, men jag vet att man ägnade sig åt orientering, friidrott, bandy, korgboll och handboll. Det mesta tyder på att föreningen avvecklades kring år 1956. Enligt en källa uppgick föreningen, eller åtminstone dess medlemmar, i Mölndals AIK som bildades samma år. Denna uppgift är dock obekräftad, men vi tar gärna emot mer information.

Lagfoto (antagligen från sommarfesten) 1957 Från. Vänster: Viktor Minfors, Paavo Miinonen, Väinö Pukonen, Pentii Pitkäniemi, Reineo Kakko, Eino Paakonen, Valdur Linkruus, Viktor Jakdal, Alarivi Vas Nedre. Fr. v.  Reino Korkkinen, Kalervo Hippeläinu, Kaljo Linkruus, Niilo Jaarinen och Armas Paakkonen
Lagfoto (antagligen från sommarfesten) 1957 Från. Vänster: Viktor Minfors, Paavo Miinonen, Väinö Pukonen, Pentii Pitkäniemi, Reineo Kakko, Eino Paakonen, Valdur Linkruus, Viktor Jakdal, Alarivi Vas Nedre. Fr. v. Reino Korkkinen, Kalervo Hippeläinu, Kaljo Linkruus, Niilo Jaarinen och Armas Paakkonen

Den andra Mölndals Sportklubb – med rötter i Ingermanland

Denna förening har en helt annorlunda bakgrund. Dess ursprung fanns i Ingermanland, numera Leningrad Oblast. Det ligger nedanför Karelska halvön i Ryssland. Området befolkades först av två finskspråkiga grupper (voter och ingrer). Ingermanland har oftast styrts från ryska statsbildningar, som i flera omgångar deporterat den finspråkiga befolkningen till andra delar av riket. 1617-1721 var Ingermanland en del av Stormaktssverige och då kompletterades den finskspråkiga befolkningen med folk från angränsande län i Finland. Dessa benämns som ingermanlandsfinnar. Ryssarna återkom dock och fortsatte processen med göra området mer ryskt. På 1930-talet deporterades 60 000 ingermanländare till Sibirien och Kazakstan. Det hela kulminerade under det s.k. ”Fortsättningskriget” mellan Finland och Ryssland 1942-43. Då tömdes Ingermanland på sin finskspråkiga befolkning. 63 000 personer togs emot av Finland. Efter krigets slut ”valde” större delen av ingermanländarna, att återvända till Sovjetunionen.8 000 stannade dock i Finland och av dessa flydde 4 500 vidare till Sverige. De som kom tillhörde gruppen ingermanlandsfinnar.

Idrott som kulturgemenskap

Så anlände man alltså till Sverige. Vissa av flyktingarna valde att flytta vidare, men de som stannade i Sverige fick inte lov att bosätta sig i någon av landets tre största städer. Värt att notera är att gruppen utgjorde en diplomatisk belastning för den svenska staten, som försökte balansera sitt humanitära ansvar mot Sovjetunionens önskemål om att få hem sina medborgare. Många hamnade industriorter i Västsverige där man fick jobb inom bland annat textilindustrin. Mölnlycke och Mölndal blev två av de orter som man kom att flytta till. I Mölnlycke anvisade Mölnlycke Väfveri AB ett antal flerfamiljhus åt sin nya personal och det var på dessa gårdsplaner som ungdomarna började spela fotboll.  I början var det spontanmatcher, men de drog till sig ingermanländare från Mölnlycke och Mölndal. Det blev ett tillfälle att umgås och att tala sitt språk. Efter några år under olika namn valde man tillslut att bilda Mölnlycke Sportklubb 2/11 1954. Föreningen bestod ursprungligen enbart av ingermanländarna (från Mölnlycke och Mölndal), men snart anslöt även några estländare. Sportklubben var, från start, lika mycket en kulturförening som en idrottsförening.  MSK var tidigt ett av naven i det ingermanländska kulturlivet i Göteborgsregionen.

Mölndal

Från 1948 började ingermanländarna i Sverige att anordna sommarfester. 1956 var man i Mölndal och då och där bildades Sveriges Ingermanländska Riksförbund. I samband med festerna anordnades även fotbollsturneringar. På bilden ser ni SMK:s lag som vann turneringen i Borås 1957. 1963 flyttade klubben till Mölndal. En bidragande orsak var att flera av ledarna bodde där, men framförallt att klubben ville ha tillgång till bättre planer. Den nya hemmaplanen blev Frejaplan. I Mölndal hade man för övrigt en god vän i form av Alf Skylberg som figurerade i min föregående artikel. Mölndals stad såg helst att man bytte namn och Mölnlycke Sportklubb antog i stället namnet Mölndals Sportklubb. Mölnlycke Väfveri AB bedrev ju verksamhet i Krokslätt och här fick MSK disponera lokalen ”Oskarborg” gratis. Här fanns man 1964-1966. Därefter flyttade klubben till ett litet pentry på Frälsegårdsgatan 7. Här kunde man med lite god vilja hålla styrelsemöte, förvara material och några priser. När nya Krokslättsvallen stod färdig 1972 började man att hyra in sig i Krokslätts FF:s nya klubbhus. Under dessa år startades även en dragkampssektion som kom att bli en framträdande del av verksamheten. Föreningen genomgick också andra förändringar. Man värvade in ingermanlänningar från varvsindustrin i Göteborg där man även hämtade skottar och irländare. Det började även dyka upp finländare och svenskar i lagen. I mitten av 1970-talet började vissa av ingermanländarna att bli oroliga för vad som skulle ske med det egna kulturlivet i Göteborgsregionen. Man valde då att bilda Göteborgstraktens ingermanländska förening 28/3 1976.

Slutet

1978 var sista året som Mölndals Sportklubb ställde upp i seriespel i eget namn. Från 1979 var man Sörgården-Mölndals SK; detta efter en sammanslagning med Sörgårdens SK. Mölndals SK:s namn fanns kvar till år 1985. Från 1986 hette föreningen Bifrost-Sörgården och namnet Mölndals Sportklubb är därmed åter ledigt. Kommer vi att få se en tredje förening med detta namn? Det står skrivet i stjärnorna…

IK Uven, historia och verksamhet

Idrottsklubben Uven bildades 1945-11-08 i Lindome. Föreningen bildades av medlemmar i IF Rigors Lindomesektion för att inrikta sig på orientering och skidåkning.

Intresset för skidåkning var mycket stort i början på grund av de kalla krigsvintrarna och IF Rigors Lindomesektion växte sig allt större och bröt sig så småningom loss. Föreningens namn fastställdes redan under det allra första mötet. Man ville ha ett namn som anknöt till skogen och slutligen kom man fram till IK Uven.

Föreningen gick med i Riksidrottsförbundet, Svenska skidförbundet, Svenska orienteringsförbundet och Hallands Orienteringsförbund. Klubben var även med i Svenska cykelförbundet och Svenska friidrottsförbundet under en kort period. År 1976 gick man med i Göteborgs orienteringsförbund och gick ur Hallands orienteringsförbund.

IK Uven är idag indelat i olika sektioner med olika ansvar, Stugsektionen, ungdomssektionen, motionssektionen samt OL-sektionen. Skidåkningen var tidigare en egen sektion, men intresset har minskat och idag ingår den i motionssektionen

Att ordna egna tävlingar har varit viktigt för föreningen genom hela dess historik, den allra första tävlingen som anordnades var dm-stafett på skidor i mars 1946. Idag ordnar klubben en nationell orienteringstävling varje vår samt lusse-loppet vid Lucia varje år för sig själva och klubbarna i närheten. IK Uven anordnade Ungdoms SM i orientering 1984 samt en av O-ringens etapper 2004 när tävlingen gick i Göteborg.

Genom åren har klubben haft en hel del framgångsrika idrottare och vunnit en hel del stora tävlingar, framförallt på 1960-talet.

Klubben har hållit till vid Bunketorp i Lindome sedan 1948 och sedan 1951 har föreningen haft nyttjanderätt till stugan. Stugan har ständigt byggts om och moderniserats genom åren och 1972-1975 byggde man en ny stuga, den som finns idag.

Den viktigaste verksamheten är idag orientering och föreningen ordnar träningar tillsammans med grannklubbarna varje torsdag samt klubbträning varje tisdag utöver träningarna. Klubbens övriga verksamhet är tipspromenader, TRIM-orientering och ett årligt midsommarfirande som ger pengar till klubbkassan.

Nils Hammar, praktikant

Stugan i bunketorp. Hämtad ifrån IK Uvens hemsida.
Stugan i bunketorp. Hämtad ifrån IK Uvens hemsida.

Gamla stugan i Bunketorp. Hämtat ifrån Bunketorps-posten nr 48
Gamla stugan i Bunketorp. Hämtat ifrån Bunketorps-posten nr 48

Hämtat ifrån bunketorpsposten nr 48, 1975. Ironisk reklam för TRIM.
Hämtat ifrån bunketorpsposten nr 48, 1975. Ironisk reklam för TRIM.

Hämtat ifrån bunketorpsposten 48 1975. Notera att av 3000 anmälda startade det inte mindre än 84 damer!
Hämtat ifrån bunketorpsposten 48 1975. Notera att av 3000 anmälda startade det inte mindre än 84 damer!