Föreningen Sweloog

Föreningslivet har många obesjungna hjältar, de så kallade trotjänarna är ett exempel på detta.

Alltiallon som är vaktmästare, kaffekokare och levande lexikon rörande föreningens historia.  Det där är ovärderligt, men ideella föreningar behöver ju även ekonomiska medel. Medlemsavgifter, kommuner och eventuella sponsorer är grundplåten, men det pekuniära  behovet har gett upphov till en specifik typ av föreningar: stödföreningarna. De kan vara kopplade till föreningar med mycket barn- och ungdomsverksamhet som scouter, men det finns även andra stödföreningar; grundade för ett specifikt behov i en specifik tid. En av dessa var Föreningen Sweloog.

Upprinnelsen

Ofta förknippar vi kanske folkdans med personer i övre medelåldern och uppåt, men det fanns en tid när folkdansen var en ungdomsrörelse.  I Mölndal fanns på 1940-talet ett kompisgäng som brann för hembygd och folkdans. Det var Sven Larsson (f. 1919), Gunnar Cederholm (f. 1915) i Sjövalla, samt bröderna Erik (f. 1910) och Karl Olof Gustavsson (f.1920). Bröderna Gustavsson var bondpojkar från Toltorpsdalen  där familjen även startat en speceriaffär på nuvarande Toltorpsgatan 65. I gänget ingick även bröderna Gustavssons svåger Lage Lindberg (f. 1915) från Jonsered, Wiktor Strand från Göteborg (f.1923) och Owe Norberg (f. 1923). Lage är omnämnd och avbildad i Mölndals Hembygdsförenings artikel om Svenska Flaggans dag i M-P 13/8, samt i artikel av Lars Gahrn 27/8. Denna grupp bestämde sig att bilda en stödförening, vars medel skulle gå till Mölndals folkdanslag. Detta gjorde man i november 1946.

Föreningen Sweloog?

Vad skall vi heta? Namnet Hembygdsrörelsens understödsförening antogs i samband med stadgarna, men redan vid nästa möte kom namnfrågan upp igen. Till slut enades man man om Föreningen Sweloog ett namn bildat av grundarnas initialer.  Ytterligare en medlem tillkom senare i form av Harry Bunketorp (f. 1909). Han fick inte vara med i namnet.

Vad göra?

Man var enig om att anordna någon form av tillställningar. Första uppslaget var att sätta upp en nyårsrevy i Stadshuset, men denna idé föll. Offentliga danstillställningar var vid denna tid en populär och lukrativ verksamhet. Föreningen började att höra sig för i trakten. Några i föreningens var även medlemmar i Mölndals JUF-Avdelning (Jordbrukare-ungdomens förbund ). Mölndalsavdelningen ägde en dansbana i Lackarebäck. Man gjorde en framstöt och gjorde en överenskommelse om att få disponera dansbanan kostnadsfritt mott att man ställde upp som funktionärer vid JUF:s danser.

Sommarfester i Lackarebäck

Planen var att anordna tre sommarfester 23,26 och 27/7 1947. För att få detta krävdes dock tillstånd från kommunalborgmästaren:

”Till kommunalborgmästaren i Mölndal. Undertecknad förening anhåller härmed om tillstånd, att i Lackarebäck i Mölndal, få anordna offentliga tillställningar benämnd ”Sommarfester”…, varvid skall förekomma: tombola, pilkastning samt dans”

Kommunalborgmästaren godkände ansökan under förutsättning att ordningen upphölls av polisförordnade ordningsvakter. Dessa skulle ha ordet ”vakt” väl synligt på huvudbonad. Dessutom skulle man tillse att otillåtna lotterier och berusade personer inte fanns på området med mera.  Dessutom skulle man avlöna två poliskonstaplar, samt betala in nöjesskatt.  Till ordningsvakter förordnades bröderna Gustavsson, Gunnar Cederholm och Sven Larsson. Tombola och tombolahjul beställdes från Karnevalslagret i Eslöv. Karnevalslagret startade för övrigt år 1921 av paret Sandén i Eslöv. Deras son Stig tog sedan över företaget där han kom att utveckla och ta patent på en klassisker: lotteriringen. Sommarfesterna blev en succé och gav ett överskott på 1 400 kronor.

Fortsättningen

Styrkta av framgångarna började föreningen att undersöka möjligheten av att anordna höstdanser. Frågan ställdes bland andra till Kungsgillets Danssalong på Kungstorget 14 i Göteborg (här huserade senare bl. a. Cue Club) och Slottsviken. Av detta blev intet.  Man valde i stället att satsa på nya sommarfester.

Under våren 1948 öppnades sig en intressant möjlighet. En komplett dansbana, med fem tält, högtalaranordning med mera, låg ute för försäljning till ett pris av 5 000 kronor. Dessa pengar fanns inte i kassan, men kanske fanns möjligheten att köpa loss dansbanan? En tid avtalade med säljaren, men han dök aldrig upp. I slutändan arrangerades två Sommarfester på JUF:s dansbana i Lackarebäck och så skedde även år 1949.

Musikunderhållningen sköttes av lokala förmågor, men år 1949 fick man en offert från den berömde illusionisten Hector el Neco. Necos verkliga namn var Nils Sture Hector (1900-1965) och han ville ursprungligen bli advokat. Studierna gick dock inte så bra och han frågade sin far om råd. Denne lär då ha sagt: ”Det är bättre du blir en bra trollkarl än en dålig advokat!” En av lärarna vid fakulteten utvecklade vidare ”… och egentligen är det ju ingen större skillnad på de båda yrkena. I båda fallen gör man svart till vitt — eller är det tvärtom?” Någon bokning blev det dock aldrig, men en inställt uppträdande är ju också ett uppträdande, eller?

Slutet

Efter 1940-talet verkade motivationen ha runnit ur föreningen som kom att ligga vilande under två årtionden. 8/12 1980 träffades sex av föreningens medlemmar hemma hos Karl Olof Gustavsson och beslutade att upplösa föreningen. Föreningens medel skulle skänkas till Kvarnbyns Folkdanslag. Därefter serverade kaffe och tårta.

Jonas Andersson, Föreningsarkivet

Utställning och bildspel om Partille IF

Föreningsarkivet publicerar idag ett bildspel och en utställning på Digitalt Museum om Partille Idrottsförening. Länk till utställningen.
Föreningen som bildades på 1920-talet har haft en mycket omfattande verksamhet och har under åren exempelvis haft sektioner i följande idrotter:
Fotboll, handboll, friidrott, tennis, bordtennis, skidor, vinteridrott.
Bildspelet finns nedan och på denna länk.

Föreningsarkivet årsmöte närmar sig 21 mars

Föreningsarkivets årsmöte kommer att gå av stapeln tisdagen den 21 mars 2016 klockan 18.30 i Utställningshallen, Kulturum, Gamla Kronvägen 56, Partille.

I anslutning till förhandlingarna kommer vi att bjudas på en föresläsning om och uppvisning av medeltida dans av tre dansanta museipedagoger från
Lödöse museum. De skall bland annat berätta om hur man, utifrån arkivkällor, kan rekonstruera bortglömda danser. Detta vill ni inte missa!

 

 

 

 

Partille IF utställningen ”Det här är vi”

I tre veckor i september hade Föreningsarkivet Sydvästra Götaland i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan i Partille en utställning i Partille Kulturum om Partille IF (PIF). Föreningsarkivet har utgått ifrån materialet som PIF har lämnat in till oss. Utställningen hade öppnade måndagen den 19 september och pågår i tre veckor.

Partille IF är en intressant förening eftersom de har varit aktiva inom så många idrottsgrenar. Den första idrotten som föreningen sysslade med var fotboll. 1936 bildas handbollssektionen, 1940 bildas en bandy- samt en skidsektion. Bandy spelades i föreningens regi fram till 1970 då sektionen istället gick över till landhockey och bildade Partille SC. Under åren tillkom även friidrott, bordtennis, tennis, bangolf, ishockey på programmet och 1948 bildas en damsektion i föreningen. Damsektionens representationslag har spelat i allsvenskan i både handboll såväl fotboll. På 90-talet anslöt sig Partille IBF till Partille IF men bara fyra år senare bestämde sig innebandyn för att återigen bli en fristående förening. Numera är det bara handbolls- samt fotbollssektionen som är aktiva sektioner.

[nggallery id=1]

Kim Källström

Den mest kände idrottare som Partille IF fostrat torde vara Kim Källström. Kim Källström började i PIF:s P 82 lag. Kims pappa Mikael Källström spelade allsvensk fotboll och i BK Häcken. Joop Le Comte berättar att det tidigt syntes att Kim hade sinne för spelet. Han ville enligt Joop alltid fram till bollen. Kim och hans lag PIF P 82 hade stora framgångar och han var en av de bästa i laget. Hösten 1996 gick han över till BK Häcken. Även i BK Häcken hade Kim stora framgångar bl. a. vann hans lag Gothia Cup. Kim blev uttagen till U 21 landslaget som 17 åring. Han var med i allsvenskan med Häcken år 2000. Den 1 feb 2000 gjorde Kim landslagsdebut. På fotbollsgalan år 2000 blev han utnämnd till årets nykomling. Kim gick senare över till Djurgården. I december 2003 blev han värvad till klubben Rennais i Frankrike. Kim blev i juni 2006 proffs i klubben Olympique Lyonnais alltså ytterligare en Fransk klubb.