GRÄNSLÖS TEATER

I mars 1986 bjöd Studieförbundet Vuxenskolan Mölndal in till allmänt möte med Lindome, Kållereds och Mölndals hembygdsföreningar, Mölndals kommun samt ett antal nyckelpersoner. Många skriver upp sig för framtida information.

Studieförbundet Vuxenskolan Mölndal får i uppdrag att fixa pengar, ansökningar till stiftelser och amatörteatrarnas Riksförbund för arbetet med en ny teaterpjäs. En mindre grupp tillsätts för att bättre att skildra allmogens historia. Tanken var att pjäsen skulle basera sig på forskning av Håkan Mattsson, Lindome och hösten 1986 påbörjas arbetet med pjäsen på riktigt.

Bygdespelet Brandskatten var ett samarbete mellan Kållereds och Lindome hembygdsgillen, Mölndals hembygdsförening, Vuxenskolan och Mölndals stad, med Ekans ås i Kållered som spelplats. Gränslös teater och därmed pjäsen drevs som en studiecirkel i Studieförbundet Vuxenskolans regi.

Bygdespel var något som låg helt rätt i tiden, boken Gräv där du står hade inspirerat till hobbyforskning i arkivet både släktforskning och lokalt knuten forskning. Detta kombinerades med en amatörteaterrörelse. Ett annat samtida exempel i Mölndal var pjäsen Röda Mölndal av Jan Kronberg.

”Det Röda Mölndal – åren fram till 1939” var en bok som skrevs av Jan Kronberg och Anders Meuller i samband med ett historieprojekt i början på 80-talet. I samband med detta historieprojekt sattes det upp två teaterföreställningar ”Den röda staden” och ”Livet i Kvarnbyn”. Karl den 12e gjordes det också en föreställning om som inspirerade Gränslös teater.

Den historiska bakgrunden till Brandskatten

Pjäsen Speglade människoöden längs riksgränsen mellan Danmark-Sverige det vill säga mellan Lindome-Kållered. Genom att betala skatt till fienden (brandskatt) kunde man undkomma en del av krigets härjningar som röveri och plundringar. En sådan skatt betalade bönderna i Lindome 1644–45. Suenning Biörnsen spelets huvudperson var en så kallad bondelänsman och var den som drev in skatten. För detta fick han skattefrihet. Han sågs därför som landsförrädare. Många av episoderna var hämtade ur verkligheten andra är påhittade men de är ändå sådana som mycket väl skulle kunna ha hänt på 1600-talet. En del av händelserna har inträffat, men inte exakt på den platsen. Huvudförfattarinnan Märta Lindgren har hämtat uppslag och inspiration i dessa verkliga, dramatiska händelser och sedan satt samman det till Brandskatten.

Fotograf:  Magnusson, Jan-Olof

Projektet var indelat olika grupper exempelvis Historik-, manus-, teater- och sång- musikgrupp.  Teatergruppen hade till exempel en viktig funktion då de dramatiserade scenförslagen från Manusgruppen. Detta spelades in på kassettband så att Manusgruppen fick ta del av detta. Scenerna växte sedan fram så sakta.

Mölndals fritidsnämnd kunde inte ge ekonomiskt bidrag däremot ställde de Janne Sandberg, fritidsnämndens dramapedagog till förfogande. Janne Sandberg, fritidsnämndens dramapedagog blev regiassistent och Anders Carlsson från Dramateatern i Göteborg regissör för pjäsen. Bland skådespelarna kan nämnas Danne Melin (Mölndals-revyn) och förre detta chefredaktören för Mölndals-Posten Jon E Lisshammar.

Brandskatten hade premiär 1987-06-05, var redan från första föreställningen en stor framgång och spelades i många år.

1995 spelades Näbbadansen en efterföljare till Brandskatten för första gången. Pjäsen var skriven av Märta Lindgren som även skrev Brandskatten, med forskning gjord av Håkan Mattson. Den utspelar sig på 1670-talet. Lindomeborna som nyblivna svenskar skulle lära sig ett nytt språk, nya lagar och förordningar. Källmaterialet visar även hur snickeriet kan tänkas växa fram.

Enligt Gränslös teater var det relativt lätt att hitta källmaterial om män i arkiven, dock var det svårare att hitta kvinnor men de kommer till tals de också. Inger vid stenen nämnd som i tingsprotokollen kommer till tals även hennes dotter Ingeborg. Gränslös teater har sedan flyttat till sin spelplats till Lindome och producerat ett antal pjäser genom åren.

Karl Bjernestad, Föreningsarkivet

Torrekulla Blues & Jazzfestival

Sommaren 1997 stod Bosse Stenhammar och Tomas Bjernestad och pratade på ängen bakom Torrekulla vandrahem. Man diskuterade möjligheten till att starta en musikfestival. Bosse Stenhammar, är lite av en legend i musiksverige som grundare av Mosebacke etablissemang och Stockholm jazzfestival, Konceptet var att starta en blues & jazzfestival på ängen bakom vandrarhemmet Torrekulla i Kållered som ligger precis på gränsen till Sandsjöbacka naturreservat. Samma höst startade Tomas, Kulturföreningen Arrangemanget, som skulle stå som arrangör för festivalen.

Tomas var dock inte en helt ovan festivalarrangör. På 1980-talet så arrangerade han Årjängs jazzfestival i Värmland. Där spelade bland annat artister som Maxine Sullivan, Dizzy Gillespie och Cornelis Vreeswijk.

Festivalen hade redan från starten en hemsida, något som inte var vanligt år 1998.

Den första upplagan av Torrekulla blues & jazzfestival gick av stapeln i juni 1998. Bland artister som spelade kan nämnas Louise Hoffsten, Marie Bergman & Bohusläns Big Band, Mo Blues med Daniel Lemma som sångare och den norske bluesgitarristen Vidar Busk.

Utöver festivalen ordnade föreningen även spelningar på ungdomsgården Bassment i Kållereds Centrum i samarbete med föreningen Ungdomsrock i Kållered och Kållereds Ungdomsförening. Dessa föreningar hade under nittiotalet ordnat spelningar med flera  punkband som exempelvis de legendariska Troublemakers. Tyvärr har inte Föreningsarkivet några handlingar från dessa föreningar så om det finns några där ute som har foton med mera så kontakta gärna oss.

En artist som spelade på Bassment var Lars Winnerbäck som precis hade släppt sitt genombrottsalbum ”Med solen i ögonen” och turnerade med punkhjälten Johan Johansson i bandet.

Arrangemanget anordnade även musikkvällar på Torrekulla vandrarhem, där Ola Magnell var kanske den mest namnstarka och uppskattade.

Torrekulla Blues & Jazz Festival 1999. Från vänster syns Heikki Seppä, Gunn Bäckman, Göran ”Hanse” Larsson, Björn Axelsson, Stefan Kjellman och Rustan Aspling. Bilder: Branko Madunic
Torrekulla Blues & Jazz Festival 1999. Från vänster syns Heikki Seppä, Gunn Bäckman, Göran ”Hanse” Larsson, Björn Axelsson, Stefan Kjellman och Rustan Aspling. Bilder: Branko Madunic

Till andra upplagan av festivalen 1999 så bokades tunga akter som Little Charlie & the night cats, Rolf Wikström och Jojje Wadenius (som spelat med Made in Sweden och Solar Plexus samt den amerikanska gruppen Blood, Sweat & Tears). Festivalen blev både ekonomiskt och musikalisk lyckad med 1 400 betalande besökare på lördagen allena.

En mycket bejublad spelning på lördagen var Little Jenny & the blue beans. Ett mycket kraftfullt bluesband med den munspelande frontkvinnan Jenny Bohman på sång.

Festivalen avslutades sedan med en magisk spelning av Sveriges okrönte blueskung Rolf ”Roffe” Wikström. Efter spelningen sa han tårögd att han hade gjort en av sin karriärs bästa spelningar. Wikström skulle egentligen spela en timme men det hann passera två timmar innan han gick av scen. Han sa även att ”idag kan jag stå för varenda ton som jag spelade”.

Rolf Wiström på Torrekulla
Blues & Jazz Festival 1999.
Rolf Wikström på Torrekulla Blues & Jazz Festival 1999. Bilden tagits av Branko Madunic.

Efter andra upplagan på Torrekulla fick föreningen erbjudandet, av Mölndals kommun, att flytta festivalen till manegen på Gunnebo Slott. Arrangemanget biföll erbjudandet då det ingick ett förlustbidrag och man var trött på att en utomhusfestival är så väderberoende.

På Gunnebo Slott anordnades festivalen 2000–2002 med akter som Mike Sanchez, Knock-Out Greg & Blue Weather och Sven Zetterberg.

Efter den femte festivalen så kände de drivande parterna i föreningen att de hade kommit till ett vägskäl. Att arrangera festivalen hade varit mycket givande men också krävande. De tyckte att antingen skulle de göra en rejäl satsning eller lägga ner. Det slutade med att den femte upplagan också blev den sista.

Karl Bjernestad, Föreningsarkivet i Sydvästra Götaland