Det är ju viktigt att uppmärksamma och fira jubileer, men hur skall man kunna fira någonting som man inte känner till?
Tiden efter 2:a världskriget präglades för AB Papyrus del av ett raskt utvecklingsarbete och om vi tar oss till år 1956 så hittar vi två jubilareer, som båda skulle ha fyllt 70 år, om de varit i drift.
Vi börjar med Kartongmaskin 2 (KM2. KM2 startades upp detta år. Den var tillverkad av KMW (Karlstad Mekaniska Werkstad grundat 1860). KMW och Papyrus hade en historia av gott samarbete. Kartongmaskin 2 var försedd med ett siebersystem och hade en kapacitet på ca. 60 000 ton/år.
Begreppet siebersystem (eller sieber), inom papperstillverkning är en teknik för arkformning, framför allt vid tillverkning av flerskiktad kartong. Ordet ”sieber” är försvenskning av det tyska ordet Siebzerlinder eller Rundsieb, vilket på svenska heter rundvira.
Hur fungerar detta då?
I stället för en planvira (där pappersmassan sprutas ut på ett platt, löpande nät) bygger siebersystemet på roterande cylindrar:
1. En viraklädd cylinder (en ”sieber”) roterar i ett tråg, fyllt med utspädd pappersmassa (mäld).
2. Vattnet dräneras in genom cylinderns nät (viran), vilket gör att ett skikt av pappersfibrer fastnar på utsidan av cylindern.
3. Fiberskiktet lyfts sedan upp av en löpande filtbana som pressas mot cylinderns ovansida.
Den stora fördelen med siebersystemet var att man kunde koppla ihop flera cylindrar i rad. En kartongmaskin kunde ha mellan 6 och 8 rundviror efter varandra. Varje cylinder la på ett nytt skikt av fibrer ovanpå det förra. Detta gjorde att man kunde bygga upp en tjock och styv kartong (med hög ytvikt), ofta med finare massa i ytterstyven och billigare retur- eller mekanisk massa i mitten.
KM 2 fanns med fram till år 2000 då Stora Enso ville sälja bruket som ett renodlat finpappersbruk. Maskinen skrotades helt då Stora Enso inte ville sälja den på grund av konkurrensskäl.
Den andra jubilaren är rulltrapporna (för de var två) som senare kom att gå ned från Övre Porten. I samband med att man skulle bygga en ny entré vid Övre Porten ville man förse denna med rulltrappor så att de anställda kunde åka ned till fabriksområdet. Problemet som företaget stod inför att där man ville bygga rulltrapporna var det servitut som gav att bönderna på de historiska gårdarna i Kvarnbyn rätten att föra ner sina hästar för att dricka
Hur skulle man lösa detta? Man vände sig till Mölndals stad. Staden var beredd att bistå företaget, men då ville man ha en motprestation. Man önskade sig en bilparkering (nedanför den senare parkering vid Frälsningsarmén). Vi har en deal. Servititet hävdes och rulltrappan kunde byggas-
Den invigdes under pompa och ståt och fabrikschefen demonstrerade hur man skulle åka rulltrappa. Bilderna är tagna detta år troligen i samband med invigningen. Mindre högtidligt var det när en av de anställda, Leif Carlsson (anställningsnummer 8139), körde upp för rulltrappan på sin moped. Då blev portvakten inte glad …
Allt vore gott och väl om det inte om hade varit … och om i detta fall var att Papyrus helt glömt bort det där med att anlägga den där parkeringen….
Några år senare tänkte Papyrus att förlänga Pappersmaskin 4 (PM2) någon ett tjugotal år senare. Det fanns bara ett problem. Där man tänkte förlänga maskinen, på bruksområdet, fanns det ett servitut som avsåg en tidigare åfåra. Man vände sig till Mölndals stad och bad om hjälp. Den ansvarige tjänstepersonen hos Mölndals stad skall du ha sagt ungefär så här:
”Hur var det med den där parkeringen?”
Det var bara att gilla läget och efter en dags arbete stod parkeringen kvar.
Tillbaka till nutiden. Rulltrappan är som ni vet riven, KM 2 är skrotad och av parkeringen finns ingenting kvar, men det kan ju vara viktigt att veta att de har funnits och det går att dra lärdomar av historien om dem. Den finns i vårt arkiv, om än delvis nedfryst i Göteborg, men vi hoppas att beslutsfattarna ser till att säkerställa så att även framtida mölndälingar och andra världsmedborgare skall kunna ta del av sin historia, i original, säkert bevarade i ändamålsenliga lokaler, det vore en ynnest att stilla bedja om…