dans

Jordbrukare Ungdomens Förbund (JUF) Mölndal

av

Mölndal har länge varit ett industrisamhälle, men jordbruk var fortfarande ett viktigt yrke långt på 1900-talet och en viktig del av stadens liv fram till 1960-talet och där var Jordbrukare Ungdomens Förbund (JUF) Mölndal en stor del.

Det var dock inte förrän 1930 som en ideell förening för traktens jordbruksungdomar bildades vid ett allmänt möte den 26 mars. En lokalavdelning av Jordbrukarnas Ungdomsförbund (JUF) i Mölndal etablerades med magasinsföreståndaren Carl Malm som ordförande. Vid årets slut hade JUF Mölndal 118 medlemmar.

Man träffades omväxlande på Eklanda gård, café Godhem (nedanför Frälsningsarmén framför Papyrus) och Restaurang Gillet (i Hantverkshuset, nuvarande Brogatan 1 i Mölndals centrum) och JUF Mölndal blev en samlande punkt för ungdomar från stadsnära landsbygd.

Kunskapsförmedling

Verksamheten bestod av studieverksamhet, med föredrag, praktiska kurser om sådant som hästkännedom och trädgårdslära, samt studiecirklar i föreningskunskap och mer hobbyinriktade cirklar i schack och fotografering. Kvinnliga medlemmar ordnade kurser i handmålning och vävning. En tillskärningskurs var populär 1938. Man samordnade även studieresor med Mölndals Hushållningsgille

Ett bibliotek anskaffades och placerades i bibliotekarien Sten Lindkvists tobaks- och pappershandel på Kungsbackavägen 4. Efterträdaren Carl Ruppel flyttade det till sin frisörsalong på Villagatan 4 (bakom Scandic Hotel). Han agerade sedan cyklande bibliotekarie med böcker med sig i väskan.

Böckerna flyttades till ”ungdomsgården” 1946, där föreningen redan sedan 1937/8 hade många sina träffar. Var ungdomsgården låg nämns inte i arkivet men JUF veteranen Sven Olof Olsson kunde upplysa mig att det var Stora Bosgården boningshus vid nuvarande Lekskolegatan. Den revs 1982.

”Ungdomsgården” där JUF Mölndal hade förlagt en stor del av
sin verksamhet från slutet av 1930-talet var Stora Bosgården
(Bosgå’n). Bilden har tagits år 1920.

Bild: Mölndals hembygdsförening

Tävlingar

Interna tävlingar anordnades i grönsaksodling, plöjning och andra för fältet viktiga uppgifter och medlemmarna vann priser i distriktstävlingar. 1947 anordnades distriktsmästerskapet i Mölndal med tävlingar i Stretered. På programmet stod körning, mjölkning och nötkreatursbedömning samt hästuppvisning (som vanns av avdelningens egen Arne Andersson), klädstoppning och stickning (den sistnämnda med Mölndals Kerstin Hansson som segrare). Det var stort intresse för idrotter som gymnastik, orientering och terränglöpning. På 1950-talet ordnades även bordtennis i Kärraskolan.

Det inre livet

Det fanns de som trodde att rörelsen var kopplade till Högerpartiet och Bondeförbundet men JUF betonade sig vara politiskt neutral. 1936 lyftes ett förslag om att exkludera icke-jordbrukare som medlemmar i Mölndals JUF, men detta föll. Vissa medlemmar, särskilt gänget från Kärra, var ofta sena till möten. Lösningen på detta blev en punktlighetstavla där de slarviga medlemmarna fick schavottera. På söndagar konkurrerade skytte med JUF:s möten. Detta ”problem” löstes dock när föreningen bildade egen skyttesektion. Medlemmar ur sektionen utgjorde dessutom JUF:s skjutstjänst u.p.a. med uppgift ”att hemforsla mörkrädda och ensamstående damer samt grabbar som förirrat sig för långt från hemmet.”

Det yttre livet

JUF blev en viktig del av det mölndälska civilsamhället. Man tillhörde Mölndals Idrottsförening och Mölndals Idrottsring. Affärsmän i Mölndal skänkte priser till tävlingar. Föreningen samverkade också med Röda Korset och Röda Stjärnan (senare Blå Stjärnan) där medlemmarna deltog i beredskapskurser.

Föreningen anordnade friluftsfester och samkväm. Den bildade en sångkör, en amatörteatergrupp och ett folkdanslag som sedan blev fristående under namnet Mölndals Folkdanslag (se artikeln om Sweloog).

Danslaget Mölndals hbf

JUF Mölndals folkdanslag vid midsommarfest på Torsgården
(Västergården 2) i Fässberg, sannolikt tidigt 1930-tal.

Bild: Knut Kjellman / Mölndals hembygdsförening

Verksamheten finansierades till stor del av årliga offentliga sommarfest med folkdans, musik, sång, gymnastik, föredrag, allsång, teater, skämttävlingar, dans, skjutbana, pilkastning, tombola med mera. 1930 var det hos Hamréns i Eklanda. Sedan var det i Torsgårdens Park i Fässberg och från 1943 vid egna dansbanan i Lackarebäck och Gunneboparken.

JUF Sommarfest Torsgården Mölndal

JUF Mölndal förbereder sin midsommarfest på Torsgården (Västergården 2) i Fässberg, sannolikt tidigt 1930-tal.

Bild: Mölndals hembygdsförening

Något av en höjdpunkt inföll år 1954 då Mölndals JUF-arna vann alla klasser i bordtennis och fick dubbelseger i terränglöpning i distriktsmästerskapen. Året därpå anordnade föreningen DM i traktorplöjning på Fässbergs prästgård. Vid slutet av 1955 hade man 145 medlemmar. Därefter minskade dock antalet ungdomar på gårdarna kraftigt.

Slutet på en era

På årsmötet 1962 beslutades skänka biblioteket till Mölndals stad och JUF Mölndal lades ner den 14/11. Huvudorsaken var den minskande jordbruksbefolkningen. För att förvalta dess kvarstående medel grundades föreningen Mölndals JUF-veteraner som fortsatte studiecirkelverksamheten, anordnade studieresor och medverkade med Mölndals hembygdsförening vid en utställning om jordbruket.

1982 inleddes ett vidare samarbete med hembygdsföreningen som resulterade i att lantbruksmuseet i Götaforsliden kunde öppna i september 1983.

En studiecirkel av veteraner även samlade material och uppgifter om gårdarna och trädgårdarna i Mölndal som blev till en bok Mölndal: lantbruks- och trädgårdsstad i omvandling som publicerades 1993. Årsmötet beslöt den 22 april samma år att upplösa föreningen.

Arif Naqvi, Föreningsarkivet i Sydvästra Götaland

Berättelsen om Krokslätts Folkets Hus

av

Krokslätt i norra Mölndal har många företag och mycket industri, men också ett aktivt föreningsliv. Innan Folkets och Bio Möllan hus byggdes i Mölndals centrum, hade Krokslätt sitt eget Folkets hus med bio. Föreningsarkivet bevarar dess arkiv där man får lära sig om dess kämpiga historia.

Krokslätts nya Folkets Hus och Bio, ”Kinnen”, Dalhemsgatan 10. Fotograf: Knut Kjellman. Från Gamla Krokslättspojkars arkiv som förvaras hos Föreningsarkivet. Negativ finns i Mölndals Hembygdsförenings arkiv.
Krokslätts nya Folkets Hus och Bio, ”Kinnen”, Dalhemsgatan 10. Fotograf: Knut Kjellman. Från Gamla Krokslättspojkars arkiv som förvaras hos Föreningsarkivet. Negativ finns i Mölndals Hembygdsförenings arkiv.

Redan från 1890-talet fanns det en samlingslokal för föreningar på Vävaregatan i Krokslätt (numera Gustavsbergsgatan 8). Denna ägdes dock av Claes Johansson & Co Wäfveri AB och det var inte självklart att fackliga och politiska organisationer kunde nyttja lokalen. Efter första världskriget blev underhållet alltmer bristfälligt och husen i området började förfalla. En kommitté, led av Zander Johansson, bildades och, på ett sammanträde som hölls den 21 januari 1924, diskuterades möjligheten att bygga ett Folkets Hus i Krokslätt. Flera organisationer och individer engagerade sig och den 4:e november 1924 bildades Föreningen Krokslätts Folket Hus i Mölndal u.p.a. (utan personligt ansvar). 

Vid föreningens bildande tecknade sig 23 individer (samtliga män) för andelar. Organisationer som också tecknade sig var Textilarbetareförbundets Avdelningar 12 och 32, Jästbolagets Fackförening och Kommunistiska ungdomsklubben. Till ordföranden valdes Gerhard Olsson.

Första uppgiften var att skaffa in ekonomiska medel och föreningen anordnande basarer, teaterföreställningar och danser. Danserna hölls invid Krokslätts FF:s fotbollsplan och i mässhallarna i Göteborg. Andelar såldes till en kostnad av 10 kronor styck. Det var mycket pengar för arbetare vid denna tid. Därför upprättades ett system med delbetalningar på 1 krona åt gången och andelen gavs ut när att personen avlagt hela summan.

1931 var ett viktigt år. Föreningen hade nu hade 103 enskilda medlemmar och 23 organisationer. Detta sammanföll med att Textilarbetareförbundets förhandlingar för bättre löneavtal misslyckats och fackföreningsmedlemmar. Facket fick då problem med att disponera lämpliga samlingslokaler, då allt ägdes av Mölnlycke Väfveri AB. På ett extra möte i november beslöt föreningen att omedelbart påbörja byggandet av en lokal.

Huset var budgeterat till att kosta 100 000 kronor. För att ha råd med detta behövde Föreningen låna upp 90 000 kronor. Man insåg dock att man snabbt behövde ordna en ny inkomstkälla för att kunna återbetala långivaren och tog beslutet att inkludera en biograf i konceptet. Denna skulle förhoppningsvis kunna generera vinst. Som stöd i arbetet använde man vännerna i Sävedalens Folkets Husförening.

Första spadtaget oktober 1931. Fotograf: Knut Kjellman. Från Gamla Krokslättspojkars arkiv som förvaras hos Föreningsarkivet. Glasplåten finns i Mölndals Hembygdsförenings arkiv.
Första spadtaget oktober 1931. Fotograf: Knut Kjellman. Från Gamla Krokslättspojkars arkiv som förvaras hos Föreningsarkivet. Glasplåten finns i Mölndals Hembygdsförenings arkiv.

Byggnaden var färdig i mars 1932 och stod vid Dalhemsgatan 10. Biografen fick dock en tuff start. Orsaken var att filmuthyrarna inte välkomnade nykomlingen i Mölndal där det redan fanns en biograf (Röda Kvarn på Kvarnbygatan 1). Trots de tidiga förlusterna, kämpade föreningen på och satsade på att modernisera biografen med bättre inredning och teknisk utrustning. Satsningen gjordes med stöd från Textilfacket, Mölndals stad och Mölnlycke Väfveri AB. 1944 fick biografen förstahandskontrakt för visning av filmer från Fox Studios och MGM i Mölndal. Efter detta, steg biografens omsättning år för år fram till 1948. Då bröts trenden när nöjesskatten tvingade fram höjda biljettpriser och antalet besökare sjönk.

Därefter åkte föreningen på flera bakslag. Textilbranschens lågkonjunktur under tidigt 1950-tal och TV:s inträdande på marknaden, gjorde biografen olönsam och den lades ner 1962. Det konstaterades att situationen blivit ohållbar. Huset var i trängande behov av kostsam renovering och samtliga lokaler hyrdes ut till fasta hyresgäster. Föreningar kunde dock fortfarande hålla evenemang i det nya stora Folkets hus i Mölndals centrum. Detta invigdes några veckor efter Biografen Möllan år 1959.

1964 såldes Folkets Hus Krokslätt till Alice Höglund från Kullavik och efter att alla lån var återbetalde, fick andelsägarna 40 kr per andel. Huset blev till en lagerlokal men byggnaden revs november 1987 och nu ligger där lägenheter.

Arif Naqvi, Föreningsarkivet i Sydvästra Götaland.

Föreningen Sweloog

av

Föreningslivet har många obesjungna hjältar, de så kallade trotjänarna är ett exempel på detta.

Alltiallon som är vaktmästare, kaffekokare och levande lexikon rörande föreningens historia.  Det där är ovärderligt, men ideella föreningar behöver ju även ekonomiska medel. Medlemsavgifter, kommuner och eventuella sponsorer är grundplåten, men det pekuniära  behovet har gett upphov till en specifik typ av föreningar: stödföreningarna. De kan vara kopplade till föreningar med mycket barn- och ungdomsverksamhet som scouter, men det finns även andra stödföreningar; grundade för ett specifikt behov i en specifik tid. En av dessa var Föreningen Sweloog.

Upprinnelsen

Ofta förknippar vi kanske folkdans med personer i övre medelåldern och uppåt, men det fanns en tid när folkdansen var en ungdomsrörelse.  I Mölndal fanns på 1940-talet ett kompisgäng som brann för hembygd och folkdans. Det var Sven Larsson (f. 1919), Gunnar Cederholm (f. 1915) i Sjövalla, samt bröderna Erik (f. 1910) och Karl Olof Gustavsson (f.1920). Bröderna Gustavsson var bondpojkar från Toltorpsdalen  där familjen även startat en speceriaffär på nuvarande Toltorpsgatan 65. I gänget ingick även bröderna Gustavssons svåger Lage Lindberg (f. 1915) från Jonsered, Wiktor Strand från Göteborg (f.1923) och Owe Norberg (f. 1923). Lage är omnämnd och avbildad i Mölndals Hembygdsförenings artikel om Svenska Flaggans dag i M-P 13/8, samt i artikel av Lars Gahrn 27/8. Denna grupp bestämde sig att bilda en stödförening, vars medel skulle gå till Mölndals folkdanslag. Detta gjorde man i november 1946.

Föreningen Sweloog?

Vad skall vi heta? Namnet Hembygdsrörelsens understödsförening antogs i samband med stadgarna, men redan vid nästa möte kom namnfrågan upp igen. Till slut enades man man om Föreningen Sweloog ett namn bildat av grundarnas initialer.  Ytterligare en medlem tillkom senare i form av Harry Bunketorp (f. 1909). Han fick inte vara med i namnet.

Vad göra?

Man var enig om att anordna någon form av tillställningar. Första uppslaget var att sätta upp en nyårsrevy i Stadshuset, men denna idé föll. Offentliga danstillställningar var vid denna tid en populär och lukrativ verksamhet. Föreningen började att höra sig för i trakten. Några i föreningens var även medlemmar i Mölndals JUF-Avdelning (Jordbrukare-ungdomens förbund ). Mölndalsavdelningen ägde en dansbana i Lackarebäck. Man gjorde en framstöt och gjorde en överenskommelse om att få disponera dansbanan kostnadsfritt mott att man ställde upp som funktionärer vid JUF:s danser.

Sommarfester i Lackarebäck

Planen var att anordna tre sommarfester 23,26 och 27/7 1947. För att få detta krävdes dock tillstånd från kommunalborgmästaren:

”Till kommunalborgmästaren i Mölndal. Undertecknad förening anhåller härmed om tillstånd, att i Lackarebäck i Mölndal, få anordna offentliga tillställningar benämnd ”Sommarfester”…, varvid skall förekomma: tombola, pilkastning samt dans”

Kommunalborgmästaren godkände ansökan under förutsättning att ordningen upphölls av polisförordnade ordningsvakter. Dessa skulle ha ordet ”vakt” väl synligt på huvudbonad. Dessutom skulle man tillse att otillåtna lotterier och berusade personer inte fanns på området med mera.  Dessutom skulle man avlöna två poliskonstaplar, samt betala in nöjesskatt.  Till ordningsvakter förordnades bröderna Gustavsson, Gunnar Cederholm och Sven Larsson. Tombola och tombolahjul beställdes från Karnevalslagret i Eslöv. Karnevalslagret startade för övrigt år 1921 av paret Sandén i Eslöv. Deras son Stig tog sedan över företaget där han kom att utveckla och ta patent på en klassisker: lotteriringen. Sommarfesterna blev en succé och gav ett överskott på 1 400 kronor.

Fortsättningen

Styrkta av framgångarna började föreningen att undersöka möjligheten av att anordna höstdanser. Frågan ställdes bland andra till Kungsgillets Danssalong på Kungstorget 14 i Göteborg (här huserade senare bl. a. Cue Club) och Slottsviken. Av detta blev intet.  Man valde i stället att satsa på nya sommarfester.

Under våren 1948 öppnades sig en intressant möjlighet. En komplett dansbana, med fem tält, högtalaranordning med mera, låg ute för försäljning till ett pris av 5 000 kronor. Dessa pengar fanns inte i kassan, men kanske fanns möjligheten att köpa loss dansbanan? En tid avtalade med säljaren, men han dök aldrig upp. I slutändan arrangerades två Sommarfester på JUF:s dansbana i Lackarebäck och så skedde även år 1949.

Musikunderhållningen sköttes av lokala förmågor, men år 1949 fick man en offert från den berömde illusionisten Hector el Neco. Necos verkliga namn var Nils Sture Hector (1900-1965) och han ville ursprungligen bli advokat. Studierna gick dock inte så bra och han frågade sin far om råd. Denne lär då ha sagt: ”Det är bättre du blir en bra trollkarl än en dålig advokat!” En av lärarna vid fakulteten utvecklade vidare ”… och egentligen är det ju ingen större skillnad på de båda yrkena. I båda fallen gör man svart till vitt — eller är det tvärtom?” Någon bokning blev det dock aldrig, men en inställt uppträdande är ju också ett uppträdande, eller?

Slutet

Efter 1940-talet verkade motivationen ha runnit ur föreningen som kom att ligga vilande under två årtionden. 8/12 1980 träffades sex av föreningens medlemmar hemma hos Karl Olof Gustavsson och beslutade att upplösa föreningen. Föreningens medel skulle skänkas till Kvarnbyns Folkdanslag. Därefter serverade kaffe och tårta.

Jonas Andersson, Föreningsarkivet