Alltid redo! Samt svar på efterlysning av namn på bild i Mölndals-Posten

Väldigt många av oss har under längre eller kortare tid varit scouter. I Mölndal har det funnits flera scoutkårer med olika huvudmän. En av dessa är Mölndals KFUK-KFUM Scoutkår. KFUK-KFUM är förkortning för Kristliga Föreningen av Unga Kvinnor och Kristliga Föreningen av Unga Män och kom till Sverige från USA på 1880-talet (i USA heter den YMCA).Fokus är aktiviteter för att främja hälsa och personlig utveckling och att ge hjälp till behövande. Rörelsen driver även ungdomshärbärgen i många länder 

Framväxt

På 1930-talet bedrev KFUM arbete för pojkar i Toltorpsdalen. Föreningen hette Libanon, men man bedrev ingen scouting. På Fässbergsgatan, i Toltorpsdalen, bodde vid denna tid en kvinna som hette Anna Sjögren. Hon hade många kontakter med KFUK i Göteborg. Göteborgarna gjorde en förfrågan om det fanns någon som ville starta upp ett flickarbete i Toltorpsdalen. Uppdraget gick till ledaren

KFUK Vindkårens kårledare som handplockade två duktiga ledare för att starta verksamheten. De två blev Inger Rinäs och Greta Erlandsson. Man bestämde sig att använda Anna Sjögrens villa på Fässbergsgatan som bas. Många flickor anslöt sig och ryktet spred sig ända till centrala Mölndal. Tillslut var de så många som ville vara med att man kände sig tvungen att starta upp en avdelning även i centrala Mölndal.

Under de första åren var man knuten till KFUK i Göteborg.1940 ändrades detta då det beslöts att Mölndal skulle få självständiga kårer. Kåren i Toltorpsdalen blev Siriuskåren och motsvarigheten i centrum blev Orionkåren. Verksamheten löpte på och man startade blåvingeringar (flickscouter). Fler kårer bildades och med undantag för Kvarnbyn hade kårerna stjärnnamn.

Pojkscouter i Mölndal startades 1942 och kårledare var Allan Rinäs. Eftersom Allan var gift med kårledaren Inger Rinäs kom man att inleda ett tätt samarbete. Detta var banbrytande då det rådde en strikt könsindelning i resten av landet. Gemensamma läger var dock fortfarande otänkbara.

Om vi hade pengar!

Då som nu var ekonomin en utmaning. Av terminsavgiften på två kronor återstod endast 75 öre då förbund och distrikt fått sin del. För att förbättra situationen startades en stödförening år 1947. Den hette S:t Georgeklubben och utgjordes av mammor till barnen. Den första julmarknaden inbringade smått otroliga 3 000 kronor!

Tak över huvudet

Scouter vill ju åka på hajk och övernatta och med hjälp av lån och bidrag, kunde man köpa en stuga vid Annesjön i Gråbo. Den fick namnet Triangeltorpet och invigdes år 1953. Vid den här tiden hyrde man lokaler på Lekskolegatan, Toltorpsgården och i en källare i Krokslätt.

Ju mer vi är tillsammans

Vid 1960-talet början bestod fortfarande indelningen med ett kvinnligt och ett manligt scoutförbund. Detta var något som upplevdes besvärligt, inte minst i Mölndal där man  hade ett tätt samarbete. Kårerna hade därför gått in med en ansökan om att få gå ihop och den beviljades. Den 1/7 1960 bildades Mölndal KFUK-KFUMs scoutkår; den första i sitt slag.

Detta satte ytterligare fart på verksamheten. År 1963 hade man 522 medlemmar och var därmed Sveriges största scoutkår. Denna ”titel” kom man sedan att inneha under den reseterande delen av 1960-talet och 1970-talet.

Nytt hus och föreningskonsulent

1963 bildades en ny stödförening, Y-klubben, som bestod av föräldrar och tidigare ledare. Den här föreningen ville lämna ett rejält bidrag och beslutade året därpå att man skulle bygga ett hus till scouterna. Kommunen ställde sig positiv till idén och skänkte två tomter, men var skulle pengarna komma ifrån? Pengarna kom in från gåvor och donationer, men det stora lyftet kom när Allmänna Arvsfonden beviljade projektet 100 000 kronor. Det var det största bidraget fonden dittills hade betalat ut och det hela blev en nyhet i riksmedia. 7 oktober invigdes Scoutgården av dåvarande familjeministern Camilla Odnoff (1928-2013) till tonerna av Mölndals Stadsmusikkår. Vid samma tid blev scoutkåren också den första föreningen i Mölndal som fick en föreningskonsulent.

Här slutar vi denna redogörelse mitt i en tid då scoutläger känns som en avlägsen dröm, men när tiden kommer är det åter tid att säga: ”Alltid redo!”                               

Jonas Andersson, Föreningsarkivet


1. Hans Wahlgren

    2. Dan Marmesjö

    3. Lars Johansson

    4. Göran Jonsson

    5. NN

    6. Christer Johansson

    Troligen ett scoutläger år 1982. Roverscouter i patrullen Flerpen. Nr 2 och 4 är födda 1965.

    Efterlysning

    Känner ni igen nummer 5 på fotot? Hör av er med information till Föreningsarkivet på tf. 031-27 25 59 eller mail foreningsarkivet@molndal.se

    Röda Korset i Mölndal

    2020 samlade Föreningsarkivet in information från föreningar om hur de påverkades och anpassade sig till den rådande pandemin. I denna artikel, som publicerades först i Mölndals-Posten 2020-07-02, skall vi undersöka hur mölndälingarna hanterat tidigare utbrott av pandemier och epidemier. Vi tar en titt i Röda Korsets arkiv…

    Röda Korset kom till Mölndal den 2:a april 1916, då en grupp kvinnor bildade Fässbergskretsen av Svenska Röda Korset. I början ansåg vissa att föreningen var krigshetsare och deras affischer revs ner. Opinionen vände, man kämpade på och kretsen växte snabbt. Medlemmarna sydde kläder till krigsmaktens förråd och till krigsbarn som bodde hos familjer i Fässbergs kommun.

    Mölndals epidemisjukhus som invigdes 1925. Fotograf: Knut Kjellman. Bilden tillhör Mölndals hembygdsföreningens bildarkiv.

    Efter första världskriget spreds en influensapandemi, den så kallades Spanska sjukan, i Europa. ”Spanskan” försvårade Röda Korsets arbete, men samtidigt blev det också mer angeläget. Kommunen hade ett epidemisjukhus i Bosgården (nära där Mölndals sjukhus ligger nu). Röda Korset sydde upp, lånade och köpte in sjukvårdsmaterial till sociala inrättningar, inklusive kommunens sjukvård.

    1921 planerade föreningen en stor fest för att samla in pengar till inköp av sängar, men denna ställdes in på läkares inrådan. Orsaken var epidemin. Däremot arrangerade man små föredrag och musik- eller kaffefester. Även den planerade festen år 1922 ställdes in. Nu var orsaken den ekonomiska depressionen. Detta var också året Mölndal blev stad och föreningen tog namnet Mölndalskretsen av Svenska Röda Korset.

    Snart kom en ny epidemi till trakten. Tuberkulos härjade i Mölndal år 1924 och dispensärsköterskorna lånade sängkläder och dylikt från Rödakorskretsen till de hårdast drabbade. Epideminämnden, som drevs av landstinget, invigde ett epidemisjukhus med 74 sängar år 1925 – även detta i Bosgården.

    Föreningens största utmaning var dock mer långsiktig. Man ville starta ett förlossningshem för Mölndalsbor. Medicinalstyrelsen sa att det var inte Röda Korsets uppgift och landstinget meddelade att de varken hade planer eller pengar. Stadens politiker var däremot stödjande och ställde en gammal herrgård nära epidemisjukhuset till förfogande. Hemmet öppnades i februari 1926.

    1935 bildades Ungdomens Röda Kors i Mölndal med fokus på sjukvårdsutbildning för ungdomar. Mölndals Rödakorskår, med inriktning på fysisk aktivitet, startades 1943.

    Andra världskriget innebar nya utmaningar. Under 1940-talet finner vi spår efter aktiviteter av andra föreningar, som Rädda Barnen och Svenska Godtemplar Ungdom (numera Junis) i Mölndal, för att kämpa mot tuberkulos.

    Efter kriget fick flyktingar från koncentrationsläger sjukvård med hjälp av Röda Korset i Kvarnbyskolan i Mölndal.

    1950 härjade polio (så kallad barnförlamning) i många länder och Rödakorskretsen skickade pengar till Europahjälpen för drabbade barn.

    Alla de tre Röda korsföreningarna i Mölndal slogs samman 4 mars 1964 vid bildandet av Mölndals Rödakorsförening.

    Epidemisjukhuset revs 1993 och marken är nu en parkeringsplats till Mölndals sjukhus. Förlossningshemmet togs över av landstinget och var kvar som Mölndals BB till 2017 då förlossningsvården flyttades till Östra Sjukhuset i Göteborg.

    Röda Korset i Mölndal är fortfarande en aktiv förening, men deras mötesplats och secondhandbutik i Åby var stängd när artikeln skrevs på grund av coronaviruset.

    RUTA: Minneskapsel om coronaviruset

    Hur har din förening drabbats av covid-19? Skicka gärna dina reflektioner till Föreningsarkivets minneskapsel som ska förvaras för framtida forskare.

    Några frågor som intresserar oss är:

    1. Har coronapandemin påverkat era medlemmar inklusive styrelsemedlemmar – deras engagemang i organisationen, deras möjlighet att delta eller medverka?
    2. Hur har det påverkat verksamheten: hur och vilka aktiviteter som ordnas och genomförs nu?
    3. Är er uppfattning att den nuvarande coronapandemin kommer att påverka er organisation på sikt? Hur?

    Skicka era svar till: Föreningsarkivet i Sydvästra Götaland, Kvarnbygatan 12, 431 34 Mölndal, eller till foreningsarkivet@molndal.se.

    Facklig verksamhet i Mölndals stad 1923-1943

    När Mölndal blev stad år 1922, gjordes en satsning på gatuupprusning. Detta arbete skulle utföras av arbetare i stadens tjänst. En arbetarlön låg vid denna tid på 1 krona i timmen. Försöket till organisering i form av en Lokal Samorganisation (en syndikalistisk fackklubb) år 1923 misslyckades. Nästa år gick det bättre och Svenska Kommunalarbetareförbundets avdelning 97 bildades 27 februari 1924. Man var då tolv medlemmar med Algot Lund som ordförande. Hur lyckades denna förening överleva?

    Under de första 20 åren var Josef Björklund och Harry Karlsson de drivande i styrelsen. Timlönen steg till 1,12 kronor under första året. Den mest brinnande frågan var dock arbetslösheten. I början av 1925 var 17 av de 33 medlemmarna arbetslösa. Organisationen växte ändå. De första kvinnorna tillkom år 1927 i samband med organiseringen av städerskorna vid folkskolan och kommunalhuset. 1929 tog föreningen ett steg utanför Mölndal, då man knöt till sig personal vid skol- och vårdhemmet Stretered. 

    Vid slutet av 1920-talet hade föreningen 45 medlemmar och för första gången vid ett årsskifte inga arbetslösa medlemmar. Under 1930 anslöt sig stadens renhållningspersonal till föreningen och det var nästan ständig förhandling kring avtal för någon av grupperna.

    Blockad och strid

    Ett återkommande problem var den ojämna tillgången på arbete, vilket gjorde att en del kommunalarbetare blev uppsagda vid julhelgen. Det blev också konflikter när staden anlitade entreprenörer för uppgifter som kunde ha utförts av kommunalarbetare. När detta hände utan föreningens medgivande kunde den anordna en blockad. Relationen med andra fackförbund kunde också vara komplicerad. Vid ett tillfälle hände det att Svenska Byggnadsträarbetareförbundet betraktade kommunalarbetarna som blockadbrytare, när dessa utförde byggarbete för lägre timlön än träarbetarnas avtal tillät. Sammanfattningsvis hade föreningen färre konflikter än många andra fackföreningar, vars verksamhet präglades av föreningsrättsstrider, lönekonflikter och strejker. Lönestrid ansågs onödig, då staden godkände att kommunalarbetarna var likställda med sina kollegor i Göteborg.

    Solidaritet och uppfostran

    Föreningen hade andan av att sprida solidaritet i samhället. Den tecknade andelar hos Folkets hus regelbundet och gjorde insamlingar för strejkande hos andra fackföreningar och för nödhjälp till Spanien, Finland och Norge. Ibland innebar solidariteten att föreningen iklädde sig en disciplinerande roll mot sina medlemmar. Vid ett möte rapporterades det om missämja mellan medlemmarna och att Algot Lund ”hade uppträtt på ett sådant sätt att styrelsen fann det lämpligt inkalla honom till styrelsens möte där han ångrade sitt beteende och bad om ursäkt.” Senare stöttade dock föreningen herr Lund i att kunna erhålla fri medicin mot sin diabetes (som år 1931 var konjak). Dock hade medicinalstyrelsen uttalat att den ej betraktade sprit som medicin. Styrelsen fick då uppdrag att skaffa ett intyg från behandlande läkare. Denna strid kom man dock att förlora.

    I november 1943 anslöt sig Svenska Kommunalarbetareförbundets avdelning 97 till Socialdemokratiska Arbetarekommunen i Mölndal. Det har hänt mycket sedan dess och föreningen lever i dag vidare som Mölndalsektionen av Kommunal Väst. Kommunal organiserar i dagsläget över en halv miljon medlemmar i landet.

    Text av Arif Naqvi, publicerades i Mölndals-Posten 2020-05-28.

    Bild från arkivet för Svenska Kommunalarbetareförbundet Avdelning 97 i Mölndal. Känner du igen någon?  Maila gärna information till foreningsarkivet@molndal.se, annars får ni ringa vårt kontor på 031- 27 25 59.

    Efterlystsbild

    Herrarna i fråga var brandmän och tillhörde Svenska Kommunalarbetareförbundet Avd, 179 Mölndal. Vi vet att bilden är tagen innan 1942, med största sannolikhet på 1930-talet.

    Två stycken av personerna har blivit identifierade. Nr 2 är Knut Berntsson (1893-1971). Knut var född i Mölndal och förblev hembygden trogen. Han arbetade som chaufför inom Mölndals stad och var gift med Hilda Berntsson (1893-1954). Ett av barnen var Per Olof (1928-2017) vars dotter Eva kontaktade oss. Detta har även bekräftats av dotterdottern Leona Blackedal. Näste person är nr 7. Det är Wiggo Andersson (1906-1988).  Wiggo växte upp på Rygatan, som yngre bror till riksdagsmannen Gösta Andersson, porträtterades i Mölndals-Posten 4/6. I sin syskonskaran ingick även brodern Åke Andersson (f. 1908) som livnärde sig som murare. Han var en duktig brottare och spelade fotboll i Fässbergs IF.

    1942 lämnade han Mölndal tillsammans med hustru Cecilia och dottern Ulla. Flyttlasset bar till Västerås där han fick tjänst som brandmästare på Centrala Verkstaden Västerås (CVV).  Här föddes dotter Ingmarie. Där arbetade man med att reparera flygplan och radioutrusning åt Flygvapnet.  1944 flyttade den växande familjen vidare till Trollhättan där han fick brandmästartjänsten vid Svenska Flygmotor (senare Volvo Aero). Där blev han kvar till pensionen.  Här föddes yngsta dottern Lisbeth. Wiggo var en övertygad socialdemokrat precis som sin äldre bror och dotter Lisbeth minns när hon följde med honom på första maj. Wiggo var även aktiv i den lokala politiken.

    Stort tack till informanterna som var Eva Berntsson, Lona Blackedal, Lisbeth Eriksson, Ingmarie Bäckström, samt Gunilla Andersson (dotter till Gösta Andersson) 

    Om någon kommer på något mer så är det bara att höra av sig. 

    Jonas Andersson

    Efterlyst: Okända kvinnorna Balltorps Missionsförsamling

    Balltorps Missionsförsamling

    1879 bildades Balltorps Missionsförening, men innan detta skedde fanns det en förhistoria.

    Den första verksamheten i Balltorp skedde i Jakob Vilhelm Olssons hem. På hösten 1873 hölls två á tre möten hos Olsson då Erik Johansson från Kållered var predikant. 1874 hölls ytterligare möten. Julottan1874 höll P Lundén sin första predikan i Fässbergs gamla kyrka. Senare predikade han ofta i Mölndal och Balltorp.

    En lokal för predikan hyrdes av hemmansägare Gustav Zackrison. Alltefter åhörarskaran ökade vaknade en tanke att bygga ett missionshus. Mest drivande var Sven Carlsson från Riskulla. Vintern 1878 bildades en byggnadskommitté. Jacob Vilhelm Olsson och hans fru Johanna Olsson upplät den tomt som missionshuset fortfarande står på. Ett arrendekontrakt på 49 år ordnades. Mot slutet av maj 1879 var bygget klart. Invigningen skedde på Kristi himmelsfärd 1879-05-22. Huset byggdes till och renoverades 1924. Tillbyggnaden ritades av ingenjören V Berglund från Mölndals stadsbyggnadskontor och invigdes 1924-08-24. Huset moderniserades både invändigt och utvändigt och ett kök adderades som även användes som liten sal vi enskilda mindre samlingar. Fram till 1890-talets början växlade medlemsantalet mellan 20 och 15 medlemmar. 1892 startade en kraftig väckelse och medlemsantalet steg till 41.  

    Balltorps Missionsförsamlings söndagsskoleverksamhet började 1883 med Johan Gustav Carlsson och Emma Magnusson som lärare. År 1895 startade söndagsskola i Eklanda och Fässbergs byar.

    Balltorps missionsförsamling hade även en juniorförening mellan åren 1905-1915 men upphörde på grund av medlemsbrist. 1926 återupptogs juniorverksamheten med stöd av Mölndals missionsförsamling. Tomten som missionshuset stod på överläts efter ett bytesavtal till Mölndals kommun 1987. Fastigheten som missionshuset stod på fick beteckningen Balltorp 1:52. Detta skedde i samband med bouppteckningen efter Märta Andersson boende i Balltorps Östergård som avled 1989. Balltorps Missionsförsamling hade vid tillfället ett arrendekontrakt som sträckte sig ända till 2022.

    Personer i bilden: 1. Karin Andersson (född 29/5 1922). Född och uppväxt på Balltorp Östergården 2. Där kom hon att leva hela sitt liv. Sin syster Märta Andersson bodde på Balltorp Östergården 7. 3. Augusta Kristofferson (född 3/9 1892,på Balltorp Kongsegård 4). Bodde hos sin syster Rut på Östergården 2 innan hon flyttade till Taljegården 3 år 1948. 5. Elsa Andersson (född 8/9 1891 i Lundby): Uppväxt i Vommedal. 6. Ellen Karolina Johansson (född 12/2 1891 i, Fässberg). Hemmansägare bodde på Balltorp Östergården 4. Kusin med nr 3. När hennes bror Fritz avled 1955 tog hon och systern Klara över gården som de brukade tillsammans. 8. Villy Carlsson (född 9/9 19?4) Uppväxt på Balltorp Pålsegården 6. Gift 1942 och hette därefter Camitz. Dotter till Gottfrid Carlsson som drev Söndagsskolan i 60 år. Mamman hette Amanda. 13. Naemi Johansson (född Sand 21/11 1887 i Örgryte). Gift och boende i Bunketop. Bistod Gottfrid i Söndagsskolan. 17. Astrid Carlsson (född 30/3 1914 i Fässberg). Syster till nr 8. 18. Troligen från Taljegården. Nummer 2, 4, 7, 9, 10, 11, 12, 14, 15, 16, 18 och 19 är fortfarande okända. Kontakta gärna Föreningsarkivet i Sydvästra Götaland med kompletterande information.
    Personer i bilden: 1. Karin Andersson (född 29/5 1922). Född och uppväxt på Balltorp Östergården 2. Där kom hon att leva hela sitt liv. Sin syster Märta Andersson bodde på Balltorp Östergården 7. 3. Augusta Kristofferson (född 3/9 1892,på Balltorp Kongsegård 4). Bodde hos sin syster Rut på Östergården 2 innan hon flyttade till Taljegården 3 år 1948. 5. Elsa Andersson (född 8/9 1891 i Lundby): Uppväxt i Vommedal. 6. Ellen Karolina Johansson (född 12/2 1891 i, Fässberg). Hemmansägare bodde på Balltorp Östergården 4. Kusin med nr 3. När hennes bror Fritz avled 1955 tog hon och systern Klara över gården som de brukade tillsammans. 8. Villy Carlsson (född 9/9 19?4) Uppväxt på Balltorp Pålsegården 6. Gift 1942 och hette därefter Camitz. Dotter till Gottfrid Carlsson som drev Söndagsskolan i 60 år. Mamman hette Amanda. 13. Naemi Johansson (född Sand 21/11 1887 i Örgryte). Gift och boende i Bunketop. Bistod Gottfrid i Söndagsskolan. 17. Astrid Carlsson (född 30/3 1914 i Fässberg). Syster till nr 8. 18. Troligen från Taljegården. Nummer 2, 4, 7, 9, 10, 11, 12, 14, 15, 16, 18 och 19 är fortfarande okända. Kontakta gärna Föreningsarkivet i Sydvästra Götaland med kompletterande information.

    1990 skänktes missionshuset som stod på ofri grund på fastigheten Balltorp 1:52 till Västkustens distrikt av de Handikappades Missionsförening År 1990 valde Balltorps Missionsförsamling att gå in i Bifrostkyrkan. I arkivet efter Balltorps Missionsförsamling ingår ett antal bilder där det saknades information. Vi fick information om bilden ovan från Informanter: Gösta Andersson (bror med Karin och Märta), Leif Andersson (Göstas son), Staffan Bjerrhede, Lennart Lexér och Carl-Olof Nilsson. Namnen kan ni se på bildtexten ovan.

    Fotot är med största sannolikhet tagen på 1940-talet i en tillbyggnad till missionshuset som uppfördes år 1924. Missionshuset låg på en fastighet som tillhörde Balltorps Östergården 7. Fastigheten överläts aldrig till kommunen, däremot bildades den om och den del där Missionshuset låg såldes. Den andra delen såldes till en bror till Karin (nummer 1 i bilden) och han äger den fortfarande.

    Karl Bjernestad, Föreningsarkivet i Sydvästra Götaland

    Svar på Mölndals Handbollsklubb efterlystbild i Mölndals Posten

    Den 29:e oktober publicerade Mölndals-Posten två fotografier från Mölndals Handbollsklubb. Här kommer en sammanfattning av den information som vi har fått från vår kunniga informanter vilken också har publicerats i Mölndals-Posten.

     Mölndals handbollsklubb, Percy Svantesson. Utespelare, men på denna bild i civila kläder. Ingvar ”Kleva” Rydenfors Vänsterskytt. Senare berömd optiker i Mölndal. Ture Davidsson. Spelade i försvaret. Bengt ”Bassen” Andreasson (1926-2005). Känd för sina hårda skott. Åke Romlin. Ytter. Gunnar Persson Roy Nilsson. Lagledare för handbollslagen, men även för korgbollssatsningen på 1950-talet. Henry Johansson. Domare från Göteborg. Spelade inte i laget, men var en lojal supporter. Blev senare tränare i laget. Stig Lidhag Bengt Simson. Försvar. Bror med nr 12. Ture Johansson. Målvakt. Fadern hade åkeri i Krokslätt. Arne Simson. Försvar. Mångårig ordförande i föreningen. Far till journalisten Thomas Simson. Göte Tranberg.

    Fotografiet är troligen taget i samband med det att Mölndals Handbollsklubb vann sin serie 1948. Vilket då innebär att det rör sig om säsongen 1947/1948. På bilden ser vi följande personer:

    1. Percy Svantesson. Utespelare, men på denna bild i civila kläder.
    2. Ingvar ”Kleva” Rydenfors Vänsterskytt. Senare berömd optiker i Mölndal.
    3. Ture Davidsson. Spelade i försvaret.
    4. Bengt ”Bassen” Andreasson (1926-2005). Känd för sina hårda skott.
    5. Åke Romlin. Ytter.
    6. Gunnar Persson
    7. Roy Nilsson. Lagledare för handbollslagen, men även för korgbollssatsningen på 1950-talet.
    8. Henry Johansson. Domare från Göteborg. Spelade inte i laget, men var en lojal supporter. Blev senare tränare i laget.
    9. Stig Lidhag
    10. Bengt Simson. Försvar. Bror med nr 12.
    11. Ture Johansson. Målvakt. Fadern hade åkeri i Krokslätt.
    12. Arne Simson. Försvar. Mångårig ordförande i föreningen. Far till journalisten Thomas Simson.
    13. Göte Tranberg.

    Göte Tranberg gav mig en liten tidsbild från dessa år. Klubben hade ingen egen träningsanläggning så de fick åka in till Svenska Mässan i Göteborg. Eftersom de var en mölndalsklubb fick de den sämsta tiden, det vill säga 23-24. För att ta sig till träningen fick de ta spårvagnen till Getebergsäng. Därifrån fick de promenera till Korsvägen. Efter träningarna blev det sedan bråttom att hinna med sista vagnen hem- Alternativet var en promenad i rådande väderlek.

    Informanter: Anders Andreasson (son till nr 4), Eddie Odmyr, Thore Kristoffersson, Sven-Åke Larsson, Göte Tranberg, Tore Enemyr, Owe Brockmar och Annika Rydenfors-Savklint (dotter till nr 2)

    Jonas Andersson, Föreningsarkivet

    Efterlysning av information och arkivmaterial!

    Vi efterlyser mer arkivmaterial för två föreningar som vi inte har så mycket material för, nämligen Föreningen Hantverkshuset u.p.a. och Mölndals Köpmannaförenings Damklubb.  Vi tar också tacksamt emot annan information och upplysningar om de båda föreningarna, då vi gärna skulle vilja veta mer om deras historia 🙂

     

    / hälsningar från oss på Föreningsarkivet i Sydvästra Götaland.

    Föreningsarkivet efterlyser!

    Föreningsarkivet efterlyser! I samband med att Föreningsarkivet besöker Mölnlycke idag, efterlyser vi lite uppgifter om några bilder med anknytning till två av våra arkivbildare. Dessa bilder går även att se på den utställningsskärm som vi har med oss.

     

    Föreningsarkivet efterlyser. Grabbar på en bänk, Mölnlycke IF
    ”Grabbar på en bänk”, 1930-talet. Bilden från Mölnlycke IF:s arkiv.

    Fotograf: Okänd. Känner du igen någon av dem? Hör av dig! 

    ”Tombola”, 1954. Bilden från Mölnlycke IF:s arkiv.

    Föreningsakrivet efterlyser, Tillhör Mölnlycke IF
    Fotograf: Okänd. Från vänster: Okänd flicka , Birgitta Kling, Dagmar Kling, Glasmästare Agne Berndsson och Leif Rasin (?) Tillhör Mölnlycke IF

    . Känner du igen någon, hör av dig!