scouter

2021 när denna artikel skrevs för Mölndals-Posten, firades 100årsminnet av införandet av lika och allmän rösträtt. En mölndalsbo som levde och verkade vid denna tid var handlaren och politikern Theodor Nilsson vars personarkiv vi fick ta emot samma året.

Det började i Göteborg

Johan Adolf *Theodor Nilsson föddes 1872 25/11 i Landala som son till vattenledningsarbetaren Nils Andersson (1837–1907) och hans hustru Anna Maria Olsson (1839–1907). Hans första arbete var som skjutsgosse som fjortonåring. Han hade dock håg för bakning och började som lärling inom detta yrke. Detta tog honom även till Mölndal år 1892 där han arbetade på ett bageri.

1897 gifte han sig med Wiktoria Fredrika Eriksson (1873–1954) och tillsammans fick de sonen Wilhard Stockelid (1901–1978) som sedermera kom att bli en profil i Mölndal, både i rollen som folkskollärare, men även med sitt stora föreningsengagemang. I familjen ingick även fosterdottern Kerstin (1907–1997).

Vägen till Mölndal – Handlaren

1902 fick han ut sitt gesällbrev och öppnade bageri i Krokslätt, men vid denna tid utgjorde USA en lockelse och år 1904 for han över. Hemlängtan blev dock för stor och år 1905 var han tillbaka i Sverige och slog sig ned i Skene där han öppnade en speceriaffär. Härifrån gick sedan flyttlasset till Mölndal år 1909 där han öppnade en speceriaffär uppe på Ryet. 1912 öppnade han även en begravningsbyrå. Senare flyttade han ned sig själv och sin verksamhet till Mölndals Bro.

Fackligt och politiskt engagemang

Han märkte tidigt att arbetet var slitsamt med långa arbetsdagar och dålig lön. Tillsammans med några kamrater bildade han år 1895 Bageriarbetarnas Fackförening i Göteborg. Året därpå hölls en konferens i Göteborg där deras förening var en av tio som bildade Svenska bageriarbetareförbundet.

Theodor Nilson är mannen i mitten och förevisar det nu färdigställda lasarettet för sina kollegor i landstinget. Han hälsar dem samtidigt välkomna till Mölndal som precis blivit stad. Året är 1922.
Fotografen är okänd.

1909 inträffade Storstrejken och denna hade slått hårt mot den unga arbetarrörelsen och fackföreningsrörelsen. I Mölndal fanns vid denna tid ingen arbetarekommun utan de drivande var Mölndals Socialdemokratiska Ungdomsklubb, som även varit med och dragit i gång många av de tidigaste fackklubbarna. 16/1 1910 hölls det dock ett möte, i dåvarande Folkets Hus på Trädgårdsgatan, där man beslutade att bilda en Mölndals Socialdemokratiska Arbetarekommun. Theodor valdes in som sekreterare i styrelsen och han inledde det första protokollet så här:  ”Leve solidariteten och kamratandan!”

Olika rösträtter

Vid denna tid var kommunen Fässbergs Landskommun och denna leddes av Kommunalnämnden (som motsvarar Kommunstyrelsen idag).  Denna styrdes av de konservativa. Det var ännu frivilligt att ha ett fullmäktige, men de borgerliga partierna föreslog att ett sådant skulle instiftas. Det ville inte Socialdemokraterna, men varför då? Jo vid den här tiden hade man antal röster i förhållande till sin beskattade inkomst och det gällde både personer och företag. Den övre gränsen var satt till 5 000 röster.

Konsekvenserna av detta system kan illustreras med följande episod. Vid ett tillfälle ville man välja en ny pastorsadjunkt. Arbetarna ansåg att  det var nog med de präster man hade. När det hela skulle behandlas vid Kommunalstämman slöt man därför upp mangrant (ungefär sextio representanter). Förespråkarna var dåligt representerade, men av dem som yttrade sig var Conrad Mark. Han var direktör och styrelseledamot i Claes Johansson & Co:s Väferi AB i Krokslätt. Mark meddelade kort att han skulle återkomma om det blev votering. Det blev votering och de 60 från arbetarsidan avlade ungefär 100 röster. Då gick Mark upp och lämnade 5000 röster för sig och 5000 för sitt företag. Senare under året avskaffades denna ordning och skalan ändrades till 40 röster.

Landstingsman och kommunpolitiker …

Theodor måste ha gjort ett starkt intryck och 1910 lyckades Mölndals Arbetarekommun efter ett hårt slit att få Theodor in i Landstinget. Detta var första gången en socialdemokrat fick sitta där. Två år senare blev han även vice Ordförande och därefter även Ordförande.

I Fässberg inrättades Mölndal som ett municipalsamhälle inom landskommunen år 1911. Det fanns därmed även en Municipalnämnd och en Kommunalnämnd inom landskommunen(senare fick båda institutionerna varsitt fullmäktige). Theodor blev ordförande för det nyinrättade Kommunfullmäktige 1918 fram till år 1922 när Mölndal fick stadsrättigheter och Nilsson blev ordförande även för Stadsfullmäktige 1922–1926. Inom det kommunala och landstingskommunala kom han sedan att ha flera uppdrag, här i urval:  Ordförande för Barnavårdsnämnden, styrelseledamot för Mölndals Epidemisjukhus, ledamot och vice Ordförande för Drätselkammaren (motsvarande Kommunstyrelsen), Ordförande i Mölndals stads arbetslöshetskommitté, vice Ordförande för

Fässbergs bostadsaktiebolag (föregångare till Mölndalsbostäder) och på den ideella sidan som ordf. i styrelsen för Mölndals Idrottsplatsförening. 1924 inrättades Mölndals lasarett och där satt Theodor i direktionen.

… Scoutfrågan

I samband med första världskriget fördes en intressant diskussion inom Arbetarekommunen. 1915 diskuterade man nämligen boyscoutrörelsen. Vissa ansåg att rörelsen blivit alltför militaristisk och man landade i följande uppmaning: ”Då boyscoutrörelsen inte kan vara till något särskilt gagn för arbetarnas barn att sluta sig till, ity den visar i många avseenden gå i militarismens fotspår, då är det skaligt för barnasjälen att insupa militarismens anda, så riktas härmed en vädjan till föräldrar och målsmän att inte låta sina barn ingå i nämnda rörelse”

Riksdagsmän från Mölndal

1922 fanns det en Mölndalsbo på listan till Riksdagens andra kammare. Det var den tidigare stenhuggaren och socialdemokraten Wilhelm Carlsson (1876–1928) som dessutom lyckades bli invald. Mandattiden var fyra år och Carlsson lyckades bli omvald år 1926, men gick sedan bort under sin andra mandatperiod. 1930 hade Theodor återkommit till kommunalpolitiken efter några års frånvaro, men år 1933 valdes han in i Riksdagens första kammare genom Landstinget. Här satt man i åtta år och Theodor satt i Riksdagen 1933–1941. 1936 lyckades även Gösta Andersson (1904–1974) från Mölndals Arbetarekommun bli invald i andra kammare och där satt han till år 1954.

Ett engagerat liv

Begravningståget för Theodor Nilsson 15 juli 1944. Fotografen
är okänd.

Det finns mycket mer att berätta om Theodor Nilsson och hans liv. Värt att nämna kan ju även vara hans mycket stora bilintresse. Han höll sig vital långt upp i åren, men efter en kortare tids sjukdom avled han slutligen 7/7 1944. Begravningen förrättades 15/7 och av begravningsföljet att döma kunde man tro att det var en statsbegravning där det rullade upp mot Fässbergs kyrka.

Jonas Andersson, Föreningsarkivet (Mölndals-Posten 2021-11-04)