I mars 1986 bjöd Studieförbundet Vuxenskolan Mölndal in till allmänt möte med Lindome, Kållereds och Mölndals hembygdsföreningar, Mölndals kommun samt ett antal nyckelpersoner. Många skriver upp sig för framtida information.
Studieförbundet Vuxenskolan Mölndal får i uppdrag att fixa pengar, ansökningar till stiftelser och amatörteatrarnas Riksförbund för arbetet med en ny teaterpjäs. En mindre grupp tillsätts för att bättre att skildra allmogens historia. Tanken var att pjäsen skulle basera sig på forskning av Håkan Mattsson, Lindome och hösten 1986 påbörjas arbetet med pjäsen på riktigt.
Bygdespelet Brandskatten var ett samarbete mellan Kållereds och Lindome hembygdsgillen, Mölndals hembygdsförening, Vuxenskolan och Mölndals stad, med Ekans ås i Kållered som spelplats. Gränslös teater och därmed pjäsen drevs som en studiecirkel i Studieförbundet Vuxenskolans regi.
Bygdespel var något som låg helt rätt i tiden, boken Gräv där du står hade inspirerat till hobbyforskning i arkivet både släktforskning och lokalt knuten forskning. Detta kombinerades med en amatörteaterrörelse. Ett annat samtida exempel i Mölndal var pjäsen Röda Mölndal av Jan Kronberg.
”Det Röda Mölndal – åren fram till 1939” var en bok som skrevs av Jan Kronberg och Anders Meuller i samband med ett historieprojekt i början på 80-talet. I samband med detta historieprojekt sattes det upp två teaterföreställningar ”Den röda staden” och ”Livet i Kvarnbyn”. Karl den 12e gjordes det också en föreställning om som inspirerade Gränslös teater.
Den historiska bakgrunden till Brandskatten
Pjäsen Speglade människoöden längs riksgränsen mellan Danmark-Sverige det vill säga mellan Lindome-Kållered. Genom att betala skatt till fienden (brandskatt) kunde man undkomma en del av krigets härjningar som röveri och plundringar. En sådan skatt betalade bönderna i Lindome 1644–45. Suenning Biörnsen spelets huvudperson var en så kallad bondelänsman och var den som drev in skatten. För detta fick han skattefrihet. Han sågs därför som landsförrädare. Många av episoderna var hämtade ur verkligheten andra är påhittade men de är ändå sådana som mycket väl skulle kunna ha hänt på 1600-talet. En del av händelserna har inträffat, men inte exakt på den platsen. Huvudförfattarinnan Märta Lindgren har hämtat uppslag och inspiration i dessa verkliga, dramatiska händelser och sedan satt samman det till Brandskatten.
Projektet var indelat olika grupper exempelvis Historik-, manus-, teater- och sång- musikgrupp. Teatergruppen hade till exempel en viktig funktion då de dramatiserade scenförslagen från Manusgruppen. Detta spelades in på kassettband så att Manusgruppen fick ta del av detta. Scenerna växte sedan fram så sakta.
Mölndals fritidsnämnd kunde inte ge ekonomiskt bidrag däremot ställde de Janne Sandberg, fritidsnämndens dramapedagog till förfogande. Janne Sandberg, fritidsnämndens dramapedagog blev regiassistent och Anders Carlsson från Dramateatern i Göteborg regissör för pjäsen. Bland skådespelarna kan nämnas Danne Melin (Mölndals-revyn) och förre detta chefredaktören för Mölndals-Posten Jon E Lisshammar.
Brandskatten hade premiär 1987-06-05, var redan från första föreställningen en stor framgång och spelades i många år.
1995 spelades Näbbadansen en efterföljare till Brandskatten för första gången. Pjäsen var skriven av Märta Lindgren som även skrev Brandskatten, med forskning gjord av Håkan Mattson. Den utspelar sig på 1670-talet. Lindomeborna som nyblivna svenskar skulle lära sig ett nytt språk, nya lagar och förordningar. Källmaterialet visar även hur snickeriet kan tänkas växa fram.
Enligt Gränslös teater var det relativt lätt att hitta källmaterial om män i arkiven, dock var det svårare att hitta kvinnor men de kommer till tals de också. Inger vid stenen nämnd som i tingsprotokollen kommer till tals även hennes dotter Ingeborg. Gränslös teater har sedan flyttat till sin spelplats till Lindome och producerat ett antal pjäser genom åren.
Karl Bjernestad, Föreningsarkivet
