Mölndals industri- och hantverksförening

Mölndals industri- och hantverksförening

Mölndal firar 100 år som stad i år, men år 1922 var samhället annorlunda och präglades av lantbruk, några stora industrier och ungefär 60 handlare totalt. Småföretag hade ingen Galleria, men de etablerade sig och började organisera sig för att ta sin plats i lokalsamhället.

Illustration med texten ”Förberedelse till starten”.
Från vänster till höger: Carl Johannesson, Edvin Pettersson, Leon Andrén.
Illustration av Wilhelm Winsnes, kanske år 1925.

Grundandet

Fabrikören Leon Andrén träffade andra småföretagare och frågade om de ville bilda en kollektiv sammanslutning för att tillvarata gemensamma intressen och föra dialog med myndigheterna. När han hade samlat 20 intresserade, bildades en interimsstyrelse i augusti 1925 och därefter grundades Mölndals Industri- och Hantverksförening (MIHF) 11/11 samma år. Årsavgiften var 10 kronor och  den nya ideella föreningen kunde börja sin verksamhet med 200 kronor i kassan.

Viktiga frågor

Staden hade då 16 000 invånare och tomtmark fanns det gott om i Mölndal, Sveriges sjunde största stad i areal mätt. Småföretagare byggde ofta egna verkstäder, men även bostadshus försågs med bottenvåning som kunde hyras ut till småföretagare.

En annan viktig fråga för hantverkare var att uppmuntra och stödja lärlingar och yrkesskolor.

Föreningen presenterade sig för allmänheten genom utgivningen av en telefonkatalog (enbart för Mölndal) våren 1926. Medlemmarna fick betala för annonser i katalogen som delades ut gratis till samtliga 200 abonnenter (de var lite färre då). Det var en succé som uppskattades av samhället. För senare utgivningar togs an en avgift som gav föreningen en inkomst vid sidan av andra publikationer.

Politiskt engagemang

Trots att föreningen var opolitisk enligt stadgarna, kom man in med motioner till stadsfullmäktige. Den föreslog sänkta eltaxor, sanering av Mölndalsån, öppethållande av postkontoret hela dagen och utredningar om järnvägsfrågor. En stor framgång var startandet av en kommunal yrkesskola.

Flera föreningar

Föreningen hade två bra pianister, Herbert Widgren och Paul Hilding. Man köptes ett piano och bildades en sångkör med Thorvald Berg som körledare.

Hantverksföreningens ungdomsgilles första styrelse: Ordförande Gunnar Appelgren (i mitten på nedre raden), vice ordf. Arne Lilja (nedan till höger), sekreteraren Lennart Andrén, kassör Rune Sandberg, Bengt Brännberg, Tage Westerdahl (okänt vem som är vem av de fyra sistnämnda).
Årtal 1941. Fotograf: okänd. Ägare: Mölndals Industri- och Hantverksförening.

MIHF dominerades av män, men 1928 startade föreningen en damklubb. Syftet var att stödja föreningen ekonomisk, men den sysslade även med socialt arbete som stöd till föräldrar. 1929 startades även Mölndals Arbetsförmedling på föreningens initiativ.

Mölndals hembygdsförening kan också anses ha tillkommit på föreningens initiativ. Man samlade utgångna hantverksverktyg och gamla alster redan 1929 och en av medlemmarna, Ernst Lindstrand, skrev ett upprop till en sammankomst för att skapa Mölndals hembygdsförening i sin jultidning ”Kvarnbyjul” 1930. Fem av de åtta interimsstyrelseledamöter var från MIHF. Det tog dock flera år till innan nya föreningen kunde förverkliga något museum.

En byggnadsförening bildades och en av medlemmarna, Ville Berglund, ritade en byggnad med restaurant och banklokaler. Den stod modell för arkitekten Gunnar Hoving vars pampiga ”Hantverkshuset” med biograf, festsal och affärslokaler, invigdes 1932. På andra våningen fanns stadens första restaurang. Huset står kvar bredvid rulltrapporna vid Mölndals Bro.

1941 startades ett Ungdomsgille med Gunnar Appelgren som ordförande. En begravningskassa bildades också,  men upplöstes när en ny försäkringslag trädde i kraft.

Hantverksmässan

6–15 augusti 1943 ordnade föreningen en varumassa med stöd av Staden. den hölls i Centralskolan och på dess gård. Trots mycket pessimism från många av de dåvarande 135 medlemmarna, blev det en succé med 83 utställare och ett tivoli. Det hela gav ett överskott på 10 000 kronor.

Hantverkshusets uppförande: ”Hantverkshuset enligt tävlingsförslaget”. Foto tagits av Adolf Hirsch, sannolikt 1932.

Föreningen hade flera motgångar efter mässan. Lärlingsrekryteringen hotades när skolplikten steg upp till 18-årsåldern. Föreningen kunde inte underhålla hantverkshuset med inkomsten från hyresgäster och det såldes.

Föreningen nu

MIHF finns dock kvar och, trots två års uppehåll på grund av pandemin, träffas man varje månad. Då inleder man med ett formellt möte som följs av socialt umgänge.

Nyligen frågade jag vice ordföranden Christer Daun vilka frågor som är mest aktuella nu. Han svarade att en stor utmaning för dagens medlemmar är de höga elpriserna, samt det betungande arbetet med offentliga upphandlingar som gör det svårt för småföretagare att lägga anbud till kommuner.

Föreningsarkivet i Sydvästra Götaland skapade ett bildspel för att fira dess 90-årsjubileum (det finns kvar på Youtube) och snart fyller man 100 år. Föreningen kan kontaktas via epost till MIHF1925@gmail.com.

Foto från Hantverksföreningens tioårsjubileum, med en lång rad finklädda damer och herrar. I bakgrunden syns föreningsfanan.
Årtal 1935. Fotograf: G.A. Säfström. Ägare: Mölndals Industri- och Hantverksförening.
Tioårsjubileum: sittande finklädda herrar och damer. Under bilden står ”Drivkrafter”. Från vänster främre raden: Leon Andrén, Thorwald Berg, Ivar Forsberg och fru Lindstrand. Resterande okända. Årtal 1935. Fotograf: Knut Kjellman. Ägare: Mölndals Industri- och Hantverksförening.
Foto från revyn ”Rutigt och brokigt”, som sattes upp av föreningens ungdomsgille på restaurang Gillet.
Övre raden från vänster: Elsa Appelgren, Bertil Alemar, Okänd (kom från Göteborg, enligt upplysningar), Irene Haglund, Gunnar Samuelsson, Karl-Erik Wallman, Bror ”Bolle” Wallman, May Pettersson, Inga Bengtsson, Arvidsson (okänt förnamn), Margareta Samuelsson. Nedre raden från vänster: Wilhelmina Larsson, samt okänd man.
Årtal 1940 eller 1942. Fotograf: okänd. Ägare: Mölndals Industri- och Hantverksförening.

Arif Naqvi, Föreningsarkivet i Sydvästra Götaland
arif.naqvi@molndal.se

SOAB vi minns byggnader, miljöer & människor

SOAB vi minns byggnader, miljöer & människor

Tidigare anställda samtalar om sina minnen från SOAB, Svenska Oljeslageriaktiebolaget som en gång i tiden låg i Mölndal.

Eventet går av stapeln onsdagen den 8:e november 18:30, Kvarnbygatan 12.

Kom och ta del av historik, bilder och minnen!

Fri entré. Extraöppet i muséet och Forscaféet fram till programstart.

Länk till Föreningsarkivets Facebook event: SOAB – Vi minns byggnader, miljöer och människor

Affisch SOAB – Vi minns byggnader, miljöer och människor

Bildspel om SOAB

SOAB på vintern
SOAB på vintern

bildspelet på länken ovan ”Augustsson was here” är en skildring av Mölndals Kvarnby med omnejd från ett SOAB-perspektiv. SOAB är en förkortning för Svenska Oljeslageri Aktiebolaget som grundades år 1916 och hade sitt huvudkontor i Mölndal, samt en fabrik. Företagets mölndalsdel hade sitt ursprung i det oljeslageri som drogs igång i Mölndals Kvarnby av Mendel Elias Delbanco år 1827. Vi bevarar delar av SOAB:s arkiv inom ramen för vår enhet Industrihistoriskt Arkiv.

Fotograf är Leif Augustsson (1925-1998) och skildrar tiden mellan 1964-1980. Vi tog emot delar av hans bildarkiv i en leverans från Folkrörelsernas Arkiv i Göteborg i augusti 2013. Här följer en kort levnadbeskrivning av Leif:

Leif Augustsson (1925-1998) fick sin utbildning på Göteborgs tekniska institut där
han tog ingenjörsexamen i ämnet kemi. Efter utbildningen blev han anställd på
SOAB som laboratorieassistent och därefter avancerade han till laboratoriechef. Under några år i början av 1970-talet var han verksam i Stenungsund, ditt forskning och laboratorieverksamheten i företaget flyttats. I mitten 1970-talet återvände han till Mölndal som produktionschef. Augustsson var senare yrkesverksam på Volvo och innehade dessutom även antikaffär på Såggatan i Majorna.

Hans stora intresse var Göteborgs historia, vilket ledde till engagemang i Göteborgs hembygdsförbund och Föreningen Gamla Masthuggspojkar. Särskilt värnade han om stadsbilden och var motståndare till det myckna rivandet under 1960-1970-talen. Bevarandet av Mölndals Kvarnby var en fråga som han också ivrigt arbetade för.