Forskare från bland annat Storbritannien kan ha kommit på en lösning på problemet med digital långtidsförvaring och menar att framtidens hårddiskar kan bygga på DNA.
Den första arkiveringen av digitalt material gjordes av den amerikanska rymdorganisationen NASA. Rymdsonder skickades ut i rymden och data från dessa uppdrag skickades tillbaka till jorden och lagrades på magnetband för framtida bruk. Magnetbanden förvarades i stora klimatanpassade rum för att säkerställa att de skulle hållas i intakt skick. När magnetbandens data skulle analyseras kunde ingen data utvinnas eftersom att NASA hade glömt i vilket format filerna hade skapats.
Några år senare trodde NASA att återigen att de hade full kontroll över situationen, men då hade magnetbanden börjat ruttna och NASA var tvungna att lägga ner stora resurser på att restorera magnetbanden. NASA var alltså den första organisationen som på allvar fick tampas med att lösa problemet digital långtidsförvaring.
John Rothenberg en av dess experter myntade då detta uttryck
”digital information håller för alltid, eller fem år – beroende på vad som kommer först”
Sedan dess har den stora utmaningen för digital långtidsförvaring varit att hitta dels ett filformat och ett lagringsmedium som skall hålla in i evigheten och bortom.
Nu kan forskare från bland annat Storbritannien ha kommit på en lösning på problemet och de menar att framtidens hårddiskar kan komma att bygga på DNA. I en nyligen publicerad artikel i tidsskriften Nature beskriver forskarna hur de sparat ett antal dokument inuti DNA-strängar. vad forskarna sedan gjorde var att de skickade DNA-strängarna med vanlig post till kollegor på andra sidan Atlanten. En av ljudfilerna innehöll Martin Luther Kings legendariska ”I Have a dream” tal.
Det forskarna gjorde var att transformera den digitala ljudfilens ettor och nollor till kombinationer av DNA-molekylens beståndsdelar A, C, G och T. Mottagaren av det något ovanliga filformatet läste av DNA:t och gjorde återigen ettor och nollor av DNA-strängarna och återskapade på så sätt den ursprungliga ljudfilen.
DNA-forskaren på Karolinska institutet Björn Högberg förklarar styrkan med att använda DNA-molekyler som behållare för digital långtidsförvaring av digital information: – DNA är ju den molekyl som naturen utvecklat för att lagra information. Så naturligt så faller det sig väldigt bra att lagra information på just DNA eftersom det är framtaget av evolutionen under många miljarder år just för detta syfte. Det som man kan göra med DNA är att lagra extremt mycket information på en väldigt, väldigt, liten yta.
Nick Goldman som skickade Martin Luther Kings tal menar att tekniken inom tio år kommer att billig nog att få praktisk användning.
– DNA är det enda lagringsmediet vi kan tänka oss som kan vara bevarat på ett säkert sätt över lång tid. Och vi är säkra på att vi kommer att ha teknologin för att läsa av informationen vid den tidpunkten, säger Nick Goldman.
et återstår dock att de huruvida det kommer att bli en allmänt spridd lösning för digital långtidsförvaring.
