Baptisternas historia har innehållit en hel del dramatik sedan den anlände till Sverige i mitten av 1800-talet. Uteslutning av församlingsmedlemmar var inte helt ovanliga och det finns många sådana exemplar i Mölndals baptistförsamlingens protokoll. Konflikt är ju en del av livet och Mölndals Baptistförsamlings arkiv utgör en rik källa av material om strategier för att hantera konflikter samt att sprida glädje. Men på 1930-talet uppkom en konflikt som orsakade en splittring och nådde även den nationella pressen.
För 120 år sedan träffade 8 baptister i Mölndal för att bilda en förening. En av dem, Olof Falk, valdes till församlingens ordförande när den bildades 1908. Detta var dock en oväntat kort tjänst. I mars 1909 hölls ett extra församlingsmöte ”för att behandla förhållandet emellan br Olof Falk ock Syster Emma Olander vilket i enlighet med egna bekännelser var af sådan art att församlingen måste omedelbart utesluta nämnde medlemmar”.
Till slut fick både förlåtelse och trädde in igen. Olof fortsatte även i styrelsen fram till 1937. Men följande år uteslöts han igen. Vid denna tid rådde splittring i församlingen. En splittring som nådde ända ut i nationell press.
Utåt handlade tvisten om hur man skulle sköta fastigheter. Församlingen hade redan byggt en lokal som kallades ”Betania” och Betanias byggnadsföreningen upphördes 1929. Men det väckte upprörda känslor, när man tog ett beslut i maj 1937 om att en nybyggnadsfond skulle förvaltas av en separat byggnadsförening. Varför?
En del i församlingen misstänkte att pastorn, Eskil Åhgren, hade en dold agenda om att skilja församlingen från sina fastigheter för att lättare kunna överlåta dessa till den pingstväckelsevänliga Örebromissionen som brutit sig ur Svenska Baptistsamfundet år 1934. Örebroinriktningen betraktades som mer liberal; de kunde till exempel acceptera äktenskap mellan en baptist och en icke baptist, till och med en frånskild icke baptist!
Splittringen fördjupades. En motion om att uttala lojalitet mot Baptistsamfundet avslogs och när sekreteraren vägrade att underteckna ett gåvobrev för överlåtande av egendom, valde man en ny sekreterare. Så bildades Byggnadsföreningen Betania i Mölndal på ett stormigt möte i november 1937.
Den missnöjda minoriteten samlade namnteckningar mot beslutet och bad om ett samtalsmöte för att reda ut meningsskiljaktigheterna. Majoriteten svarade att en bättre lösning vore en timmes daglig bön, samt att hota alla som kunde tänkas dra församlingen inför domstol med uteslutning.
När pressens intresse för konflikten ökade under 1938, beslutade församlingen att utesluta även alla som valde att tala med pressen. När pastorn råkade bryta regeln, ansåg församlingen dock att detta var ”av behovet påkallat”.
Ärendet hamnade i domstol och Olof Falk var en av de 61 käranden som klagade över att under pastor Åhgrens ledning: ”har församlingslivet mer och mer formats efter Örebro-riktningens idéer” och att beslutet ”utgör ett osympatiskt överrumplingsförsök”. Intressant nog, blev församlingen nu ivrig att tala med den uteslutna gruppen för ”att medverka till undanröjande av de missförstånd som nu föreligga”.
1939 övertalade distriktutskottet både grupperna till en kompromiss om att dela upp församlingens egendom procentuellt mellan grupperna enligt medlemsår i församlingen. Den uteslutna gruppen konstituerade sig som Mölndals Andra Baptistförsamling. Allt verkade ha löst sig, rättsfallet lades ner och den kontroversiella pastor Åhgren lämnade sin tjänst.
Innan uppdelningen kunde ske, beslutade dock Mölndals (första) Baptistförsamlingen plötsligt år1940 om utträde ur Baptistsamfundet. Byggnadsföreningens medlemmar bildade en ny ”Salem” församling som anslöts till Örebro Missionsförening. Baptistsamfundet ansåg byggnadsföreningen som upplöst och att ingen av församlingarna kunde göra anspråk på dess egendom.
Lösningen kom ironiskt nog när Mölndals Andra Baptistförsamling bildade en ny byggnadsförening också med namnet Byggnadsförening Betania i Mölndal, med uppdrag att anskaffa och tillhandahålla fast egendom för församlingen.
Olof Falk, som var med vid bildandet av båda baptistförsamlingar, gick bort 1942. Hans dotter Sara, ägde en hattaffär i Gamla Torget, Mölndals Kvarnby. När hon dog i maj 1978, testamenterades det mesta av familjens ägodelar till Mölndals Baptistförsamling. Två år senare upplöstes Byggnadsföreningen och dess egendom överfördes till Mölndals Frikyrkoförsamling. Betania kom att rivas några år senare.
| FAKTA RUTA Baptismen är en kristen gren som betonar vikten av vuxendop/troendedop, det vill säga att individen själv fattat beslutat att tro.Mölndals baptistförening började som en utpost till Göteborgs första baptistförsamling och träffades i huset Sveaborg som låg nära Gamla Torget i Mölndal. Senare byggde församlingen sin egen lokal ”Betania” på Frölundagatan 4 (nu Brogatan).Mölndals första baptistförsamling grundades 1908 och lades ner år 1940. 27 av dess medlemmar bildade då Salemförsamlingen. Salemförsamlingen blev en del av Örebromissionen (numera Evangeliska Frikyrkan) och finns fortfarande kvar som Korskyrkan på Krokslättsgatan 10-12.Mölndals andra baptistförsamling bildades 1939. Denna slog senare samman med Mölndals Missionsförsamling och bildade Mölndals Frikyrkoförsamling 1978. Församlingen byggde en ny gudtjänstlokal, Bifrostskyrkan, som invigdes 1985. Nu tillhör man samfundet Equmeniakyrkan. Metodistkyrkan i Sverige. |
