Berättelsen om Krokslätts Folkets Hus

Krokslätt i norra Mölndal har många företag och mycket industri, men också ett aktivt föreningsliv. Innan Folkets och Bio Möllan hus byggdes i Mölndals centrum, hade Krokslätt sitt eget Folkets hus med bio. Föreningsarkivet bevarar dess arkiv där man får lära sig om dess kämpiga historia.

Krokslätts nya Folkets Hus och Bio, ”Kinnen”, Dalhemsgatan 10. Fotograf: Knut Kjellman. Från Gamla Krokslättspojkars arkiv som förvaras hos Föreningsarkivet. Negativ finns i Mölndals Hembygdsförenings arkiv.
Krokslätts nya Folkets Hus och Bio, ”Kinnen”, Dalhemsgatan 10. Fotograf: Knut Kjellman. Från Gamla Krokslättspojkars arkiv som förvaras hos Föreningsarkivet. Negativ finns i Mölndals Hembygdsförenings arkiv.

Redan från 1890-talet fanns det en samlingslokal för föreningar på Vävaregatan i Krokslätt (numera Gustavsbergsgatan 8). Denna ägdes dock av Claes Johansson & Co Wäfveri AB och det var inte självklart att fackliga och politiska organisationer kunde nyttja lokalen. Efter första världskriget blev underhållet alltmer bristfälligt och husen i området började förfalla. En kommitté, led av Zander Johansson, bildades och, på ett sammanträde som hölls den 21 januari 1924, diskuterades möjligheten att bygga ett Folkets Hus i Krokslätt. Flera organisationer och individer engagerade sig och den 4:e november 1924 bildades Föreningen Krokslätts Folket Hus i Mölndal u.p.a. (utan personligt ansvar). 

Vid föreningens bildande tecknade sig 23 individer (samtliga män) för andelar. Organisationer som också tecknade sig var Textilarbetareförbundets Avdelningar 12 och 32, Jästbolagets Fackförening och Kommunistiska ungdomsklubben. Till ordföranden valdes Gerhard Olsson.

Första uppgiften var att skaffa in ekonomiska medel och föreningen anordnande basarer, teaterföreställningar och danser. Danserna hölls invid Krokslätts FF:s fotbollsplan och i mässhallarna i Göteborg. Andelar såldes till en kostnad av 10 kronor styck. Det var mycket pengar för arbetare vid denna tid. Därför upprättades ett system med delbetalningar på 1 krona åt gången och andelen gavs ut när att personen avlagt hela summan.

1931 var ett viktigt år. Föreningen hade nu hade 103 enskilda medlemmar och 23 organisationer. Detta sammanföll med att Textilarbetareförbundets förhandlingar för bättre löneavtal misslyckats och fackföreningsmedlemmar. Facket fick då problem med att disponera lämpliga samlingslokaler, då allt ägdes av Mölnlycke Väfveri AB. På ett extra möte i november beslöt föreningen att omedelbart påbörja byggandet av en lokal.

Huset var budgeterat till att kosta 100 000 kronor. För att ha råd med detta behövde Föreningen låna upp 90 000 kronor. Man insåg dock att man snabbt behövde ordna en ny inkomstkälla för att kunna återbetala långivaren och tog beslutet att inkludera en biograf i konceptet. Denna skulle förhoppningsvis kunna generera vinst. Som stöd i arbetet använde man vännerna i Sävedalens Folkets Husförening.

Första spadtaget oktober 1931. Fotograf: Knut Kjellman. Från Gamla Krokslättspojkars arkiv som förvaras hos Föreningsarkivet. Glasplåten finns i Mölndals Hembygdsförenings arkiv.
Första spadtaget oktober 1931. Fotograf: Knut Kjellman. Från Gamla Krokslättspojkars arkiv som förvaras hos Föreningsarkivet. Glasplåten finns i Mölndals Hembygdsförenings arkiv.

Byggnaden var färdig i mars 1932 och stod vid Dalhemsgatan 10. Biografen fick dock en tuff start. Orsaken var att filmuthyrarna inte välkomnade nykomlingen i Mölndal där det redan fanns en biograf (Röda Kvarn på Kvarnbygatan 1). Trots de tidiga förlusterna, kämpade föreningen på och satsade på att modernisera biografen med bättre inredning och teknisk utrustning. Satsningen gjordes med stöd från Textilfacket, Mölndals stad och Mölnlycke Väfveri AB. 1944 fick biografen förstahandskontrakt för visning av filmer från Fox Studios och MGM i Mölndal. Efter detta, steg biografens omsättning år för år fram till 1948. Då bröts trenden när nöjesskatten tvingade fram höjda biljettpriser och antalet besökare sjönk.

Därefter åkte föreningen på flera bakslag. Textilbranschens lågkonjunktur under tidigt 1950-tal och TV:s inträdande på marknaden, gjorde biografen olönsam och den lades ner 1962. Det konstaterades att situationen blivit ohållbar. Huset var i trängande behov av kostsam renovering och samtliga lokaler hyrdes ut till fasta hyresgäster. Föreningar kunde dock fortfarande hålla evenemang i det nya stora Folkets hus i Mölndals centrum. Detta invigdes några veckor efter Biografen Möllan år 1959.

1964 såldes Folkets Hus Krokslätt till Alice Höglund från Kullavik och efter att alla lån var återbetalde, fick andelsägarna 40 kr per andel. Huset blev till en lagerlokal men byggnaden revs november 1987 och nu ligger där lägenheter.

Arif Naqvi, Föreningsarkivet i Sydvästra Götaland.

Pumpar och åter pumpar

Så här år drömmer sig väl många mölndälingar iväg till Tomtens verkstad, men vem behöver Nordpolen när vi har Krokslätt?!

AB Pumpindustri

År 1918 startade handelshuset Ekman & C:o tillverkning av pumpar vid grundandet av företaget AB Pumpindustri. Det första året fanns man i en källare på Kungsholmen, men redan 1919 0kom man till Krokslätt i Mölndal. Efter en ganska trög start fick företaget ordentlig luft under vingarna i slutet av 1930-talet.  Företaget kom därefter att förse en mängd olika verksamheter med såväl hand- som motorpumpar. Bland kunderna fanns såväl SOAB som otaliga brandkårer.  Företaget ändrade namn till Scanpump AB hösten 1979. Därefter blev man en del av ABS Pump i början av 2000-talet. I samband med detta flyttades själva produktionen till Vadstena. Vid tiden för bilden, var man dock fortfarande AB Pumpindustri (API) och det ni ser är Gamla Verkstaden i september 1946. Den fanns i den gamla fabriken som sedan kom att kompletteras med en ny fabrik som stod färdig år 1949. Känner ni igen någon i arbetsstyrkan så tar vi gärna emot den informationen.

Ni når oss då på foreningsarkivet(a)molndal.se eller tf. 031-27 25 59.

Jonas Andersson, Föreningsarkivet

Mölndals Sportklubb eller Mölndals Sportklubb?

(I Mölndals Posten var rubriken ”Mölndals Sportklubb gånger 2?”)

Det är ju inte helt ovanligt att olika föreningar antar samma namn. Detta kan vara förvirrande för såväl arkiven som för den intresserade allmänheten. Ett sådant exempel är Mölndals Sportklubb. Två klubbar, ett namn.

Den första Mölndals Sportklubb

Den första föreningen med namnet Mölndals Sportklubb grundades 28/8 1932 på Augustas Café vid Mölndals Bro. Initiativtagarna var Nils Jansson, Matteus Olsson och Fritz Jakobsson. Det finns väldigt lite bevararat om denna förening, men jag vet att man ägnade sig åt orientering, friidrott, bandy, korgboll och handboll. Det mesta tyder på att föreningen avvecklades kring år 1956. Enligt en källa uppgick föreningen, eller åtminstone dess medlemmar, i Mölndals AIK som bildades samma år. Denna uppgift är dock obekräftad, men vi tar gärna emot mer information.

Lagfoto (antagligen från sommarfesten) 1957 Från. Vänster: Viktor Minfors, Paavo Miinonen, Väinö Pukonen, Pentii Pitkäniemi, Reineo Kakko, Eino Paakonen, Valdur Linkruus, Viktor Jakdal, Alarivi Vas Nedre. Fr. v.  Reino Korkkinen, Kalervo Hippeläinu, Kaljo Linkruus, Niilo Jaarinen och Armas Paakkonen
Lagfoto (antagligen från sommarfesten) 1957 Från. Vänster: Viktor Minfors, Paavo Miinonen, Väinö Pukonen, Pentii Pitkäniemi, Reineo Kakko, Eino Paakonen, Valdur Linkruus, Viktor Jakdal, Alarivi Vas Nedre. Fr. v. Reino Korkkinen, Kalervo Hippeläinu, Kaljo Linkruus, Niilo Jaarinen och Armas Paakkonen

Den andra Mölndals Sportklubb – med rötter i Ingermanland

Denna förening har en helt annorlunda bakgrund. Dess ursprung fanns i Ingermanland, numera Leningrad Oblast. Det ligger nedanför Karelska halvön i Ryssland. Området befolkades först av två finskspråkiga grupper (voter och ingrer). Ingermanland har oftast styrts från ryska statsbildningar, som i flera omgångar deporterat den finspråkiga befolkningen till andra delar av riket. 1617-1721 var Ingermanland en del av Stormaktssverige och då kompletterades den finskspråkiga befolkningen med folk från angränsande län i Finland. Dessa benämns som ingermanlandsfinnar. Ryssarna återkom dock och fortsatte processen med göra området mer ryskt. På 1930-talet deporterades 60 000 ingermanländare till Sibirien och Kazakstan. Det hela kulminerade under det s.k. ”Fortsättningskriget” mellan Finland och Ryssland 1942-43. Då tömdes Ingermanland på sin finskspråkiga befolkning. 63 000 personer togs emot av Finland. Efter krigets slut ”valde” större delen av ingermanländarna, att återvända till Sovjetunionen.8 000 stannade dock i Finland och av dessa flydde 4 500 vidare till Sverige. De som kom tillhörde gruppen ingermanlandsfinnar.

Idrott som kulturgemenskap

Så anlände man alltså till Sverige. Vissa av flyktingarna valde att flytta vidare, men de som stannade i Sverige fick inte lov att bosätta sig i någon av landets tre största städer. Värt att notera är att gruppen utgjorde en diplomatisk belastning för den svenska staten, som försökte balansera sitt humanitära ansvar mot Sovjetunionens önskemål om att få hem sina medborgare. Många hamnade industriorter i Västsverige där man fick jobb inom bland annat textilindustrin. Mölnlycke och Mölndal blev två av de orter som man kom att flytta till. I Mölnlycke anvisade Mölnlycke Väfveri AB ett antal flerfamiljhus åt sin nya personal och det var på dessa gårdsplaner som ungdomarna började spela fotboll.  I början var det spontanmatcher, men de drog till sig ingermanländare från Mölnlycke och Mölndal. Det blev ett tillfälle att umgås och att tala sitt språk. Efter några år under olika namn valde man tillslut att bilda Mölnlycke Sportklubb 2/11 1954. Föreningen bestod ursprungligen enbart av ingermanländarna (från Mölnlycke och Mölndal), men snart anslöt även några estländare. Sportklubben var, från start, lika mycket en kulturförening som en idrottsförening.  MSK var tidigt ett av naven i det ingermanländska kulturlivet i Göteborgsregionen.

Mölndal

Från 1948 började ingermanländarna i Sverige att anordna sommarfester. 1956 var man i Mölndal och då och där bildades Sveriges Ingermanländska Riksförbund. I samband med festerna anordnades även fotbollsturneringar. På bilden ser ni SMK:s lag som vann turneringen i Borås 1957. 1963 flyttade klubben till Mölndal. En bidragande orsak var att flera av ledarna bodde där, men framförallt att klubben ville ha tillgång till bättre planer. Den nya hemmaplanen blev Frejaplan. I Mölndal hade man för övrigt en god vän i form av Alf Skylberg som figurerade i min föregående artikel. Mölndals stad såg helst att man bytte namn och Mölnlycke Sportklubb antog i stället namnet Mölndals Sportklubb. Mölnlycke Väfveri AB bedrev ju verksamhet i Krokslätt och här fick MSK disponera lokalen ”Oskarborg” gratis. Här fanns man 1964-1966. Därefter flyttade klubben till ett litet pentry på Frälsegårdsgatan 7. Här kunde man med lite god vilja hålla styrelsemöte, förvara material och några priser. När nya Krokslättsvallen stod färdig 1972 började man att hyra in sig i Krokslätts FF:s nya klubbhus. Under dessa år startades även en dragkampssektion som kom att bli en framträdande del av verksamheten. Föreningen genomgick också andra förändringar. Man värvade in ingermanlänningar från varvsindustrin i Göteborg där man även hämtade skottar och irländare. Det började även dyka upp finländare och svenskar i lagen. I mitten av 1970-talet började vissa av ingermanländarna att bli oroliga för vad som skulle ske med det egna kulturlivet i Göteborgsregionen. Man valde då att bilda Göteborgstraktens ingermanländska förening 28/3 1976.

Slutet

1978 var sista året som Mölndals Sportklubb ställde upp i seriespel i eget namn. Från 1979 var man Sörgården-Mölndals SK; detta efter en sammanslagning med Sörgårdens SK. Mölndals SK:s namn fanns kvar till år 1985. Från 1986 hette föreningen Bifrost-Sörgården och namnet Mölndals Sportklubb är därmed åter ledigt. Kommer vi att få se en tredje förening med detta namn? Det står skrivet i stjärnorna…

När RIA kom till Mölndal

DKSN och RIA?

RIA-arbetet är inriktat på hela människan och hela hennes livssituation. Att utifrån en kristen grundsyn försöka peka på lösningar av enskilda människors problem. RIA tror på alla människors lika värde och rätten till ett värdigt liv.

RIA har en lång historia och deras första arbetsområde var inom opinionsbildning i nykterhetsfrågan och verksamheten som startade redan 1920. Då under namnet Riksutskottet för De Kristnas Förbudsrörelse, som 1931 bytte inriktning och namn till De Kristna Samfundens Nykterhetsrörelse (DKSN). Under 1950-talet utvecklades ett arbete tillsammans med kyrkorna för rådgivning i alkoholfrågor vid Ria-byråer. RIA står för ”Rådgivning I Alkoholfrågor”.

Föreningen arbetar stärkande för och tillsammans med människor som lever i en utsatt livssituation och verkar för att minska utanförskapet samt ge människor möjlighet till förändring. RIAs öppna verksamhet vänder sig till människor som på grund av missbruk, hemlöshet, kriminalitet eller brist på fungerande nätverk befinner sig i socialt utsatt livssituation.

I Mölndal

RIA verksamheten i Mölndal startade 1973. Arbetet leddes då utav föreståndarparet Anna-Lisa och Gösta Arvedsson som var engagerade i Frälsningsarmén. Vi skall nu göra ett nedslag i verksamheten i Mölndal på 1970 och 1980-talen. Man bedrev bland annat värmstugeverksamhet, gemensamhetsträffar och uppsökande verksamhet. RIA anordnade servering där det bjöds på kaffe eller buljong varje dag till en frivillig kostnad. Andra aktiviteter som RIA hade var bordtennis, korpfotboll och sångstunder.

Föreståndare Anna-Lisa Arvedson kokar kaffe

Föreståndare Anna-Lisa Arvedson kokar kaffe

 Andra exempel på föreningens verksamhet var ett projekt som pågick under 1980-talet. Avsikten var att anställa en person på halvtid under 6 månader.  Bakgrunden till detta projekt var att föreningen menade att det i kommunen fanns människor som inte vände sig till Socialkontoret för ekonomiska svårigheter eller begynnande missbruk. Syftet var att med utgångspunkt i församlingarna i Mölndal frigöra resurser i form av engagerade människor. Stödet skulle bestå av ett personligt engagemang för den enskilda människan eller familjen, ekonomisk rådgivning, kontakt med bankfolk, social samvaro och att förmedla kontakter med olika sociala myndigheter.

På tisdagar och torsdagskvällarna var det ”Öppet hus verksamhet” på Nygatan 15.

Maria

På bilden från väsnster: okänd man, Maria

Föreståndare har informerat om RIA-arbetet samt om alkohol och narkotikafrågor för ungdomar och äldre, samt att de deltog deltagit i gudstjänster.

Karl Bjernestad Föreningsarkivet i Sydvästra Götaland

Kvarnbydagen söndag 2015-05-10

Den 10:e maj klockan 12-16 är det åter dags att uppleva Kvarnbydagen. Dagen bjuder på konst, underhållning, musik och mat, se programmet nedan för mer information.

Kvarnbydagen bjuder som vanligt på ett intressant schema som innefattar alla de ovannämnda kulturaktivitetsformerna. Exempelvis kan nämnas att Tomas Simons leder en debatt på temat ”Bostadssegregation- en tvåa för tre miljoner! någon?, ett tema som jag antar att många som bor i regionen kan känna igen sig i. Utöver detta bjuds det på många sevärda programpunkter, Föreningsarkivet kommer dock inte att delta.

Länk till Kvarnbydagens facebookgrupp och hemsida.

Program Kvarnbydagen Mölndal 2015

 

Kvarnbyn i Mölndal

Kvarnbyn ligger strax ovanför Mölndal centrum och Gamla torget är dess medelpunkt. Karta över Kvarnbyn från Google Map.

Stinsen

Turisttåget går mellan Mölndals Station – Kvarnbyn – Stensjö Strandpromenad – Gunnebo

Apostlhästarna / fötterna

Från stationen på Mölndalsbro: Följ Kvarnbygatan åt öster genom den stora rondellen, förbi Kvarnbyskolan och gamla Papyrus. Efter 5-10 minuter är du på Gamla torget i Kvarnbyn.

Spårvagn

Spårvagn 2 och 4 går till Mölndals station. Från Korsvägen i Göteborg tar det ungefär 18 minuter. Länk till västtrafik reseplanerare.

Tåg

Pendeltåg mellan Göteborg och Kungsbacka stannar vid Mölndal station, strax nedanför Kvarnbyn. Cirka 20 minuter från Kungsbacka och 8 minuter från Göteborgs central. Länk till västtrafik reseplanerare.

Buss

Närmaste busshållplats är Gamla Torget. Många bussar stannar även vid Mölndals station som ligger cirka 5-10 minuter gångväg från centrala Kvarnbyn. Länk till västtrafik reseplanerare.

Bil

  • Från Göteborg (Från Norr): Sväng av motorvägen mot Mölndals centrum. Kör genom stora rondellen och följ skyltar mot Pixbo, över bron. Direkt till höger efter bron finns parkering.
  • Från Kungsbacka (Från Söder); Sväng av motorvägen mot Mölndals centrum. Kör till stora rondellen strax före bron. Följ skyltar mot Pixbo, över bron. Direkt till höger efter bron finns parkering.

Parkera

  • Brända tomten – endast parkering för veteranfordon.
  • Kvarnbygatan (Gamla Papyrus parkering).(Mölndals Stad).
  • Norra forsåkersgatan. (Mölndals Stad).
  • Grevedemmet ovanför Mölndals stadsmuseum.
  • Gamla Torget (Mölndals Stad).

Kart över Mölndals kvarnby från Google map.

IK Uven, historia och verksamhet

Idrottsklubben Uven bildades 1945-11-08 i Lindome. Föreningen bildades av medlemmar i IF Rigors Lindomesektion för att inrikta sig på orientering och skidåkning.

Intresset för skidåkning var mycket stort i början på grund av de kalla krigsvintrarna och IF Rigors Lindomesektion växte sig allt större och bröt sig så småningom loss. Föreningens namn fastställdes redan under det allra första mötet. Man ville ha ett namn som anknöt till skogen och slutligen kom man fram till IK Uven.

Föreningen gick med i Riksidrottsförbundet, Svenska skidförbundet, Svenska orienteringsförbundet och Hallands Orienteringsförbund. Klubben var även med i Svenska cykelförbundet och Svenska friidrottsförbundet under en kort period. År 1976 gick man med i Göteborgs orienteringsförbund och gick ur Hallands orienteringsförbund.

IK Uven är idag indelat i olika sektioner med olika ansvar, Stugsektionen, ungdomssektionen, motionssektionen samt OL-sektionen. Skidåkningen var tidigare en egen sektion, men intresset har minskat och idag ingår den i motionssektionen

Att ordna egna tävlingar har varit viktigt för föreningen genom hela dess historik, den allra första tävlingen som anordnades var dm-stafett på skidor i mars 1946. Idag ordnar klubben en nationell orienteringstävling varje vår samt lusse-loppet vid Lucia varje år för sig själva och klubbarna i närheten. IK Uven anordnade Ungdoms SM i orientering 1984 samt en av O-ringens etapper 2004 när tävlingen gick i Göteborg.

Genom åren har klubben haft en hel del framgångsrika idrottare och vunnit en hel del stora tävlingar, framförallt på 1960-talet.

Klubben har hållit till vid Bunketorp i Lindome sedan 1948 och sedan 1951 har föreningen haft nyttjanderätt till stugan. Stugan har ständigt byggts om och moderniserats genom åren och 1972-1975 byggde man en ny stuga, den som finns idag.

Den viktigaste verksamheten är idag orientering och föreningen ordnar träningar tillsammans med grannklubbarna varje torsdag samt klubbträning varje tisdag utöver träningarna. Klubbens övriga verksamhet är tipspromenader, TRIM-orientering och ett årligt midsommarfirande som ger pengar till klubbkassan.

Nils Hammar, praktikant

Stugan i bunketorp. Hämtad ifrån IK Uvens hemsida.
Stugan i bunketorp. Hämtad ifrån IK Uvens hemsida.

 

Gamla stugan i Bunketorp. Hämtat ifrån Bunketorps-posten nr 48
Gamla stugan i Bunketorp. Hämtat ifrån Bunketorps-posten nr 48

Hämtat ifrån bunketorpsposten nr 48, 1975. Ironisk reklam för TRIM.
Hämtat ifrån bunketorpsposten nr 48, 1975. Ironisk reklam för TRIM.

Hämtat ifrån bunketorpsposten 48 1975. Notera att av 3000 anmälda startade det inte mindre än 84 damer!
Hämtat ifrån bunketorpsposten 48 1975. Notera att av 3000 anmälda startade det inte mindre än 84 damer!