Det som inte dokumenterats har inte hänt, så kan man kort och koncist beskriva arkivens viktiga roll. Insikten att ha kunskap om dåtiden, för att förstå nutiden och planera för framtiden börjar spridas i samhället. I Föreningsarkivet i Sydvästra Götaland finns mycket att upptäcka, i år fokuserar Arkivens Dag på Jonsered men material från andra kommuner finns också.
Kaisa Blank Nordmark, ordförande, Föreningsarkivet i Sydvästra Götaland
Jag kommer att berätta om Jonsereds fabrikers och Jonsereds samhälles framväxt och utveckling.
Lars-Inge Stomberg, ordförande, Jonsereds Hembygdsförening
Det började med en gammal bouppteckning i farmors efterlämnade papper. Namnet på bouppteckningen, Frans Andersson, sa mig inget men min första tanke var att den ändå kunde användas för att belysa hur mycket möbler och husgeråd som fanns i ett arbetarhem omkring 1890 i Jonsered. Museet Ett hem i Jonsered visar hur ett arbetarhem kan sett ut i slutet av 1800-talet och en bouppteckning skulle vara en konkret illustration på innehållet i ett verkligt hem. Men sedan tog min nyfikenhet över. Vem var Frans och vem var hans hustru Sara? Vad hände med henne och deras barn? Med hjälp av en laptop och digitala arkiv kunde jag hemma i vardagsrummet kartlägga familjen. Fram växte en sann historia om flera generationers arbetare i Jonsered, med barnadödlighet, tuberkulos, kvinnors fabriksarbete och ställning under 1800-talet, emigration, ensamstående mödrar och löneskillnader mellan män och kvinnor. Pricken över i blev ett foto i farmors album som plötsligt inte föreställde fyra anonyma kvinnor utan visade sig vara Sara och hennes döttrar. Bouppteckningen blev nyckeln till en verklig berättelse om livet i Jonsered i slutet av 1800-talet där både kvinnor och män får liv. Precis det som museet Ett hem i Jonsered ska visa.
Hjördis Fohrman, Ett hem i Jonsered
